Cementerade löneklyftor

av Sigbritt Herbert // Artikel i Offensiv

Lika lön för lika arbete. Det är något som den svenska arbetarrörelsen länge har kämpat för. Enligt en artikel i Vårdfokus inför Vårdförbundets kongress (den 13-16 maj) räcker inte det. De kvinnodominerade yrkena hamnar på efterkälken.

Expertnätverket Lönelotsarna har utarbetat en metod för att beräkna vad likvärdigt arbete innebär. Man har placerat 428 yrken i tretton grupper (A-M) utifrån kriterier som färdigheter, ansvar, ansträngning samt arbetsförhållanden. På så vis kan man jämföra vitt skilda yrken.
En barnmorska hamnar på det sättet i samma grupp som civilingenjörer och advokater. En specialistsjuksköterska hamnar i samma grupp som en finansanalytiker eller en revisor. En grundutbildad sjuksköterska hamnar tillsammans med en polis, en pilot eller en präst.

Artikeln i Vårdfokus koncentrerar sig helt naturligt på vårdyrkena. Vårdyrkena är kvinnodominerade. De ses också av många som ett kall. De jobbar med människor. En civilingenjör, som jobbar i samma grupp, jobbar inte med människor. En barnmorska tjänar i snitt 42,000 kronor medan en civilingenjör, inriktning elektronik, i snitt tjänar 48,500 kronor.
En än större löneskillnad hittar vi gruppen med grundutbildade sjuksköterskor. Där återfinns även piloter. Medan en grundutbildad sjuksköterska tjänar i snitt 38,700 kronor tjänar en pilot 70,300 kronor.

Sedan har vi frågan om lika lön för lika arbete. Inom de flesta yrken tjänar männen mer än kvinnorna. Grundskollärare är ett undantag. Där tjänar kvinnorna i snitt något mer än männen. När individuella löner introducerades på bred front hette det att man nu skulle kunna betala duktiga arbetare mer.
Det verkar vara så att män är ”bättre” arbetare än kvinnor. Löneuppgifterna kommer från SCB:s lönestatistik.
Det lönar sig alltså dåligt att födas till kvinna. Vi har ju dock inget att säga till om när det gäller vilket kön vi föds till. Vi kan konstatera att båda könen behövs i barnalstrandet och även att de kvinnodominerade yrkena är minst lika samhällsekonomiskt viktiga som de mansdominerade.

Anledningen till att de kvinnodominerade yrkena historiskt har värderats sämre är att det inte syns utåt vad de åstadkommer. Det är på något sätt lättare att se vad en industriarbetare åstadkommer än vad en sjuksköterska som lagar en arbetsskadad industriarbetare gör.
Vi måste kämpa för att mäns och kvinnors arbeten värderas lika i arbetslivet. Ska ett samhälle fungera behövs de flesta yrken. Då ska inte några arbetare straffas ekonomiskt bara för att de har valt ett kvinnodominerat yrke.