Hösten 2006 upplevde vi i Danmark de största demonstrationerna och protesterna på 20 år. Inte minst i Århus var motståndet enormt. Elever, inte bara på gymnasierna utan också i grundskolorna, ockuperade sina skolor, föräldrarna blockerade ingången till förskolorna – trots att de var polisanmälda – och arbetarna strejkade. Initiativ och nätverk landet runt upprättades, däribland ”Mor- och farmödrar mot nedskärningar”. Det var ett folkmotstånd utan like.
Dessa politiska aktiviteter beror på de besparingar som har gjorts i landets kommuner. Bara i Århus har kommunfullmäktige kommit fram till att det ska sparas 410 miljoner danska kronor (511 miljoner kronor) årligen de kommande tre åren, och det är bara tre år efter att kommunen gjorde nedskärningar på 280 miljoner danska kronor (349 miljoner kronor). ”Vi har inget val”, säger Århus borgmästare, Nicolai Wammen från socialdemokraterna, men det stämmer inte.
Budgetöverskott
Regeringen hade 2005 ett överskott på 80 miljarder danska kronor (99 miljarder kronor) och 2006 var överskottet omkring 70 miljarder danska kronor (87 miljarder kronor), ett överskott som inte bara beror på de extra intäkterna från nordsjöoljan utan också på Danmarks höga ekonomiska tillväxt.Varför denna paradox undrar ett flertal och de frågar sig: Varför nedskärningar när samhället aldrig har varit rikare?
Redan på våren 2006 var protesterna så smått påbörjade, och det ledde till den första demonstrationen 17 maj, där 100 000 deltog. Budskapet var tydligt: Vi har råd med välfärd! Proteströrelsen kulminerade sedan på hösten den 3 oktober.
Sedan dess har det hållits flera konferenser och möten, men de har inte lyckats att samla några större grupper. Det beror på flera saker; dels för dålig annonsering, dels för dålig kontakt med befolkningen och dels att socialdemokraterna har suttit med ett flertal.
”Välfärd Till Alla”-initiativet har gått helt i stå och uppdaterar inte längre sin hemsida, vilket är typiskt för ett sådant initiativ. Det har fått två konsekvenser. För det första att andra initiativ har varit tvungna att starta helt från början, i stället för att gå vidare med det arbete som har gjorts och för det andra att en del aktivister faller ifrån. ”Välfärd Till Alla” har haft några fantastiska men för få aktivister, och har gjort allt för lite för att få vanliga gymnasieelever med. Det har varit toppstyrt och otroligt byråkratiskt. För mycket pappersarbete, för lite aktivism.
Tisdagen den 13 mars var det lokal välfärdskonferens i Århus, arrangerad av fackföreningar och utbildningsorganisationer. Deltagarantalet var stort och bestod av allt från BUPL-aktivister (pedagogernas fackförening) till andra offentligt anställda till lärlingar på de tekniska skolorna, som vi i rörelsen mycket sällan ser till.
Välfärd till alla
Det var alltså en positiv konferens med debatt och kampanjuppstart, som för en gångs skull inte var dominerad av socialdemokrater vars enda syfte är att göra motståndsrörelsen mot den nyliberala politiken svag. Konferensen avslutades med upprättandet av grupper som nu vill gå vidare med att kalla till kampanjmöten. Det kommer rimligtvis att mobiliseras till årsdagen för den stora demonstrationen den 3 oktober sista året och det är redan bestämt att man kommer att göra andra protestarrangemang.Enhetslistan, ett parti som samlar olika socialistiska grupper, har äntligen kommit på banan igen, då de den 24 mars höll en intern välfärdskonferens i Köpenhamn för medlemmar. Konferensen hade till syfte att samla folk till nya initiativ samt debattera vilken roll partiet har i rörelsen.
Att konferensen var intern är dock oförståeligt. Om Enhetslistan vill nå ut till arbetarna är det nödvändigt med öppna konferenser där alla är välkomna så att fler har möjlighet att komma med i rörelsen och organisera sig.
I slutet av sommaren och till hösten blir det nya protester.
Från den 1 januari i år övergick alla gymnasier, hf-kurser (högre förberedelseexamen), vuxenutbildningscenter, social- och sundhetsskolor och sjukvårds- och radiologskolor till självstyre, det betyder att alla beslut samt budgeten samlas på det enskilda utbildningsstället. Problemet med detta är att utbildningsställena långt ifrån får betalt av staten för vad som är nödvändigt för att driva ett sådant utbildningsställe.
Regeringen har flera gånger försäkrat att det inte kommer att bli underskott, men Gymnasieskolornas Rektorförening har kommit fram till att det kommer att bli ett underskott på upp mot 130 miljoner danska kronor (162 miljoner kronor). Varningen backas upp av både Gymnasielärarnas Läroförening (GL) och Danska Gymnasieelevers Sammanslutning (DGS), men regeringen avvisar den blankt.
Rusta för strid
Från 1 januari 2008 kommer också det så kallade taxametersystemet att införas, som går ut på att gymnasierna får statsbidrag för varje elev som går i gymnasiet. Det kommer reellt att betyda konkurrens mellan landets gymnasier, och det är de mindre gymnasierna som i slutändan blir tvungna att stänga.DGS är redan igång med att förbereda kampanjer och de hundratals nätverk som har satts upp runtom i landet är också i full gång.
Vi kommer säkert att se protester och demonstrationer som är lika stora som dem i våras förra året. Denna gång börjar Enhetslistan bra, också Socialistisk UngdomsFront (SUF) har planer på att delta i Enhetslistans aktivitetsmöten som utan tvivel kommer att göra kampanjen starkare.
CWI säger:
- Stoppa planerna på självstyre och taxametersystem – inför i stället ett samarbete mellan lärare och undervisningsministeriet där regeringen lever upp till lärarnas och elevernas krav.
- Utbildning som bygger på kvalitet och samarbete, inte konkurrens.
- Använd överskottet på 80 miljarder danska kronor till välfärd och säkra en god offentlig service.
CWI i Danmark
