Sverigedemokraternas inval i riksdagen och alla Sveriges tv-soffor har tillsammans med högeralliansens valseger sänt en iskall kår av oro genom hela landet, och allra mest kanske genom Sveriges invandrartäta förorter.
Men beviset för att kampviljan och solidariteten lever kom redan dagen efter valet när 20 000 samlades till spontana demonstrationer i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Sedan dess har en rad demonstrationer genomförts på olika platser landet runt mot SD-rasismen. Och nya demonstrationer, som i Stockholm den 4 oktober, är på väg.
Kampen mot rasismen kan aldrig särskiljas från kampen mot högerpolitiken och kapitalisternas försök att lasta krisens bördor på arbetarna i allmänhet och de lågavlönade i synnerhet.
Det är de etablerade partiernas nedskärningspolitik och ständiga försök att skylla sina egna misslyckan-den på invandringen och flyktingarna som banat väg för rasistpartiet Sverigedemokraterna.
Det hade inte behövt gå så här, inte om exempelvis LO och de svenska facken hade tagit upp den kastade handsken och mobiliserat medlemmarna till massiv kamp och politisk strejk i samband med högerregeringens attacker på först a-kassan och arbetslösa och sen på sjukförsäkringen och de sjuka.
Hade fackföreningsrörelsen tagit fajten i vårens avtalsrörelse – för höjda löner och trygga jobb – avtalsrörelsen mot bemanningsföretagen och de otrygga anställningsformerna – hade situationen också varit annorlunda.
Men var fanns rättvisekampen i valrörelsen?
Frågan om utförsäkringen kom upp några dagar innan valet och påverkade väljaropinionen, men vi hörde inte ett ljud om a-kassan eller bemanningsföretagen och de otrygga anställningsformerna. Inte ett ljud hördes om de papperslösa och inga löften gavs om att återinföra asylrätten.
Och efter valet är det inte de etablerade partierna som har manat till manifestationer mot Sverigedemokraterna, utan initiativet kom från ilskna ungdomar, antirasister och socialister.
Sverigedemokraterna är inget stort parti – deras medlemmar är få och många av deras väljare kan vinnas över genom mobiliseringar och stora protester på gator och torg.
Se bara på hur de franska rasisterna ställs åt sidan så snart miljoner fransmän går ut på gatorna till strid mot försämringen av pensionerna.
Inför riksdagens öppnande har Septemberalliansen och Stockholms antirasistiska kulturförening tagit ett gemensamt initiativ med Facebookgrupper mot rasism för att samla till en jättedemonstration måndagen den 4 oktober i Stockholm.
Samtidigt jobbar Elevkampanjen med flera för att demonstrationsmåndagen börjar med elevstrejker.
Liknande initiativ behövs på andra orter för att kunna bygga den massrörelse som krävs för att slå tillbaka rasism och nazisthotet samt högerns at- tacker.
Samtidigt gäller det att uppmana LO, TCO och alla fackföreningar att omedelbart ansluta sig till dagens proteströrelse.
Nu gäller det att organisera en gemensam kamp mot de makthavare som trampar på oss och allra mest på de allra svagaste.
En stark antirasistisk rörelse måste byggas upp och den behöver betona såväl kampen mot rasism och den omänskliga flyktingpolitiken som kampen för arbete, utbildning, vård och bostäder för alla.
Arne Johansson