IF
Metalls ledning har i kölvattnet på Sif och Sveriges
ingenjörer sagt ja till det andra treåriga medlarbudet.
Därmed sviks de hetaste kampstämningarna på flera år.
Samtidigt kör man över gruvarbetarnas
förhandlingsdelegation som sagt klart nej till avtalet och den
stora tveksamhet som fanns även inom stålarbetarnas
delegation innan de pressades att säga ja.För gruvarbetarnas förhandlare var det på grund av trycket från medlemmarna helt omöjligt att säga ja. Men även inom stålindustrin och andra storföretag som i dag gör enorma vinster med extrema utdelningar till chefer och aktieägare kommer kritiken att bli svidande.
– Här är det stor besvikelse bland medlemmarna. Industrin går så bra nu. Jag trodde faktiskt att det lutade åt ett nej. Vi hade velat nyttja den kraft som jag vet att vi har, och det har varit hundraprocentig uppslutning bakom våra namnlistor med krav på att vi ska få rösta om avtalet, säger Tomas Karlsson, vice ordförande för stålarbetarnas metallklubb på SSAB i Luleå.
Bland de hundratals arbetare vid Volvo Lastvagnar från fredagens förmiddagsskift som Rättvisepartiet Socialisterna delade ut ett flygblad till var ilskan stor över att förbundet släppt kravet på ettårsavtal.
Redan utgångskravet på 3,9 procent i ett ettårsavtal var mot bakgrund av de enorma vinster som företagen gjort på bekostnad av arbetarnas löner förbluffande lågt. Att efter de senaste årens ständigt ökade vinstrekord sluta avtal som nätt och jämnt klarar reallönen är ett svek mot arbetarnas intressen. I Tyskland, där vinsterna ökat något mindre på lönernas bekostnad, är IG Metalls utgångskrav i alla fall 6,5 procent.
Att sedan under en högerregering som just genomfört en stor attack mot a-kassan och förbereder nya attacker mot arbetarnas rättigheter låsa möjligheterna till ny lönekamp i ett nytt treårsavtal är ett lika stort svek. Den fd socialdemokratiske finansministern Pär Nuder har också dagen till ära gjort ett uttalande om att inte återställa attacken på a-kassan. Därmed har det nu tioåriga industriavtalet blivit en tvångströja för arbetarnas och tjänstemännens intressen.
Avtalen för IF Metalls sex avtalsområden är inte exakt lika. Enligt ett pressmeddelande från IF Metall ger avtalet för teknikindustrin:
- 2,8 procent första året, samt 2,5 procent under andra och 2,8 under tredje året. Därutöver ska tre löneöversyner den 1 april 2007, 2008 och 2009 ge ytterligare 0,7 respektive 0,7 och 0,8 procent om året – något som avräknas från den lokala löneglidningen.
- Industriarbetarna ska från 2008 få ett pensionsavtal i stil med det som tjänstemännen redan har till en kostnad av 0,2 procent per år.
- Lägstalönen höjs visserligen med 1400 kronor under första avtalsåret, men bara för den som redan varit anställd i ett år.
- Allt detta är genomsnittliga höjningar. Den lägsta löneökning som varje individ garanteras är så litet som 1069 kronor på tre år.
- Andra
påslag är rätt till föräldralön i
ytterligare en månad och höjd lägsta semesterlön.
- Normalarbetsdagen ska av arbetsgivaren kunna varieras i en halvtimma upp och ner utan övertidsersättning, jämfört med dagens 24 minuter.
- Arbetsgivaren får ensidig rätt att visstidsanställa i 12 månader (i linje med högerregeringens nya lagstiftning där denna rätt där det inte finns begränsande avtal blir 24 månader).
- Det
generella övertidstaket sänks visserligen från 200
till 150 timmar per år, men kan i alla fall bli 200 efter avtal
med individen. Dessutom ges lokal rätt för en klubb att gå
med på ytterligare 150 timmar.
Med detta avtal skänks inte bara nya mångmiljardbelopp till aktieägare och chefer. Inte heller minskas avståndet till högre tjänstemän och ingenjörer, som de senaste sju åren har fått ut 0,5 procent mer om året än arbetarna. Nu anser sig ingenjörerna dessutom ha fått in en skrivning om att ökade löneskillnader ska accepteras. Det ska verkställas genom löneöversyner som inte siffersatts:
– Till skillnad från andra förbund har vi valt att inte siffersätta löneöversynen. En fast siffra riskerar att bli en begränsning, det vill säga ett tak, säger Christina Nygårdh, Sveriges Ingenjörers förhandlingschef för industrin.
Än så länge är dessa avtal preliminära på alla avtalsområden inom IF Metall. Innan förbundsstyrelse tar definitiv ställning nästa vecka ska också avtalsrådet höras. Med gruvarbetarnas nej får oppositionen mot avtalet också en hävstång som kan ge eko i hela avtalsrörelsen. Arbetare inom alla fackförbund som nu står på tur kommer därmed också att ställa frågan om vad som händer i ”deras egna” avtalsförhandlingar. Nu är det också läge att sprida namnlistan från stålarbetarna på SSAB i Luleå med krav på en medlemsomröstning.
I Norrbottens gruvor och stålindustri väntar nu heta lokala avtalsrörelser, som kan tända kampviljan ytterligare under våren – med effekt även på till exempel Kommunals förhandlingar som inte blir klara förrän på försommaren.
– Än har vi inte gett upp på något sätt, säger också Tomas Karlsson på SSAB i Luleå.
Vad bör göras?
- Snabba protester med krav på medlemsomröstning inom IF Metall – allt stöd till gruvarbetarnas opposition.
- Mobilisera medlemmarna i alla andra fackförbund – kräv snabba informationsmöten, rätt att rösta om avtalen och ettårsavtal utan eftergifter.
- Föreslå offentliga avtalsmöten i still med exemplet från Kommunals avtalsupptakt vid Slussen i Stockholm den 31 mars.
- Låt
inte IF Metalls svek bli norm – beredskap för strejk i de
följande förhandlingarna.
