Ekonomisk prognos: vidgade klyftor

Arbetslösheten ökar, och i februari hade drygt 154 000 personer varit arbetslösa i minst ett halvår. Klassklyftorna ökar allt snabbare (Foto: Public Domain).

av Elin Gauffin // Artikel i Offensiv

Sveriges ekonomi är mer tudelad än någonsin. Den är delad mellan klasser, kön och branscher. Medan de arbetslösa räknas i hundratusentals i ena änden rusar villapriserna i höjden i andra.

I februari mättes SCB:s arbetskraftsundersökning arbetslösheten till 9,7 procent, 530,600 personer. Här ingår de som har heltidsstudier men söker jobb, samt även äldre upp till 74 år enligt internationell standard. Arbetsförmedlingen mäter på ett annat sätt och redovisar siffran 8,5 procent för vecka 12, med 11 procents ungdomsarbetslöshet. 
683,000 var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i februari, varav 451,000 som arbetslösa. Det innebär att över 100,000 människor har blivit arbetslösa på ett år. Det som är extra mörkt är att långtidsarbetslösheten ökar. I februari hade drygt 154,000 personer varit arbetslösa i minst ett halvår.

Det här avspeglar så klart att många branscher fortfarande är i stor kris, kulturbranschen, servicebranschen, restaurang och så vidare. Under 2020 minskade intäkterna som turismen genererar i Sverige med 39 procent jämfört med året innan.
Hotell- och Restaurangfacket rapporterar att flera arbetsgivare nu vill dra ner på arbetstiden för hela eller delar av sin personal trots att de har ingått avtal om korttidsarbete. Avtalssekreterare Per Persson säger i Hotellrevyn att hyvling gör alla till förlorare. Vem kan leva på 30- till 50-procentig tjänst? Dessutom blir a-kassa och sjukpenningsgrundande inkomst ännu lägre.
Simon Norrthon och Christina Olofson från fackföreningen Scen och Film beskriver i Aftonbladet problemen för privatteatrar, biografer, konsertarrangörer, konstnärer, frilansande tekniker med flera när de generella näringsstöden varit utformade för helt andra branscher och anställningsförhållanden än inom kulturen.

Stöden har framför allt varit utformade för exportföretagen över vilka det östes stimulanspengar förra året. Exportindustrin kan idag åter spänna musklerna.
Till exempel kör lastbilstillverkaren Scania på ”nära maxkapaciteten” enligt vd Henrik Henriksson (Ekot). Vinsten under fjärde kvartalet var 3,6 miljarder och orderingången ökade med 48 procent, och företaget nyanställer. 
AB Volvo fick totalt 1,2 miljarder i krisstöd från staten. Därefter gjorde Volvo en helomvändning och delade ut 182 miljoner kronor till ledningsgruppen. ”Försvarbart”, tycker Volvos ledning.
Enligt nordnet.se väntas den totala aktieutdelningen bli 246 miljarder kronor i år. De som gynnades allra mest under krisen var som vanligt storbankerna som gjorde en vinst på 68 miljarder – till stor del betald av statliga medel. Dessa banker har totalt haft vinster på 773 miljarder de senaste tio åren och skulle inte behöva gå lottlösa heller under pandemi och historisk kris.

Andra kvartalet 2020 rasade svensk ekonomi ner i ett svart hål. Aldrig tidigare har BNP fallit med så mycket, minus 8 procent. Efter ett sådant ras kommer det ofta en studs tillbaka, vilket sker i Sverige och i världen. BNP-utvecklingen för helåret 2020 blev minus 3,1 procent och nu räknar regeringen med att BNP växer med lika mycket, 3,1 procent, i år.
Det betyder inte att ekonomin är tillbaka på samma nivå som innan pandemin. 
Till exempel var produktionen inom näringslivet 2,9 procent lägre i januari jämfört med året innan och för tjänstesektorn 3,6 procent lägre. Hushållen hade 3,8 procent mindre att konsumera för. Att detta inte är värre beror på permitteringar (som omfattade 600,000 personer), att fler får a-kassa och att den och sjukförsäkringen höjdes. 
Trots skandalen med att 20 procent av de sjukskrivna blev utförsäkrade är det inte en märkbart stor ökning av personer som får försörjningsstöd, men det kan också bero på att många slås ut helt. Hjälporganisationer ser att fler söker hjälp. Psykisk ohälsa ökar, liksom orosanmälningar om att barn far illa.

I en annan del av Sverige ringlar köerna på villavisningarna långa – utan social distansering. Villapriser ökade med 17 procent över ett år, och bostadsrätter med 5,8 procent. Många som har jobbat hemifrån har gynnats av amorteringsfrihet och att de har minskade utgifter för resor och semestrar samt att lånen är så billiga. 
Hushållens skuldkvot (lån i förhållande till inkomst) är nu rekordhöga 300 procent. Många hushåll kan få problem om räntan börjar stiga. Den har stigit lite som en följd av att den amerikanska räntan har stigit. Däremot är det så mycket pengar inpumpade i systemet att det inte är troligt att bobubblan spricker inom nära framtid. 
En annan bubbla som åter är enorm är aktiebubblan, där många har satsat sin lycka. Den internationella situationen med pandemins och handelskrigens utveckling är väldigt skör och enskilda händelser kan utlösa snabba ras på världens börser.

Det är bara en tidsfråga innan detta dysfunktionella ekonomiska system som heter kapitalismen tar oss in i nästa stora kris. 

Den mest sorgliga och uppseendeväckande klyftan i svensk ekonomi är den mellan välfärdens betydelse för hela samhället och förutsättningarna som välfärdens arbetare får. Det är så typiskt kapitalismen att medan det helt saknas arbete i en stor grupp har en annan stor grupp alldeles för mycket arbete. 
Det saknas inte fakta som beskriver detta. Nästan hälften av de som arbetar inom vård, omsorg och skola känner sig mer stressade under pandemin än tidigare. Var tredje har en så hög stressnivå att de riskerar att drabbas av utmattningssyndrom, visar en undersökning från Hjärnfonden.
Arbetsmiljöverket pekar på att sex av tio lärare uppger att de har för mycket att göra på jobbet och att läraryrket toppar listan över vilka som känner att de måste jobba trots att de är sjuka. De här är förstås frågor i lärarnas avtalsrörelse och nu ifrågasätter facken till och med det individuella lönesystemet som Janna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet kallar för ett arbetsmiljöproblem. Lärarnas riksförbund har en namninsamling för ett stopp på de växande dokumentationskraven och ett omedelbart stopp på nedskärningarna.
Ja du läste rätt. Trots pandemin och trots de extra miljarderna till kommuner och regioner fortsätter nedskärningarna inom vården och skolan. En helt bisarr tudelning. Vart tar pengarna vägen? 

Ett uppenbart systemfel som har blottat sig extra mycket under pandemin är att riskkapitalbolag och andra bolag profiterar på välfärden. Här ser vi till exempel hur nätläkarföretaget Kry, som mest behandlar unga personer som inte är speciellt sjuka, kunde använda pandemin för att debitera regionerna på miljonbelopp för att sedan etablera en fysisk vårdcentral på Östermalm och i princip lura patienter från andra vårdcentraler att lista sig hos dem. 
En annan ful fisk är skolkoncernen Academedia som inte anställer nyexaminerade lärare, vilka har svårt att hitta jobb, för att det är billigare att anställa outbildade lärare. 
Sist men inte minst kommer klimatpolitiska rådet med en ytterst kritisk rapport som visar att bara tio procent av återhämtningspolitiken under pandemin bidrar till att nå klimatmålen. Det är alltså bara en tidsfråga innan detta dysfunktionella ekonomiska system som heter kapitalismen tar oss in i nästa stora kris. 

Kampen för socialismen handlar om att byta ut det ekonomiska systemet, vilket är helt nödvändigt för att människor och djur ska kunna ha en ljus framtid eller kanske någon framtid alls. I ett socialistiskt samhälle äger samhället de stora företagen och bankerna, och genom en demokratisk kontroll och diskussion underifrån är alla med och beslutar var resurserna ska satsas. 
Då kommer välfärden komma först, liksom arbete och bra löner åt alla samt hälsosamma arbetstider. Miljardutdelningar till en redan svinrik elit kommer nog inte alls att prioriteras.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!