Fullkomligt reaktionära åtgärder i form av bestraffningar och betygshets som helt fokuserar på symptomen, medan man bortser från de verkliga problemen och de bakomliggande orsakerna. Det är nya utbildningsministern Jan Björklunds (fp) ”nya” skola. Behovet av fler lärare och elevvårdande personal, mindre klasser och ökade resurser till skolan är det tyst om. Björklund ser på skolan och ser avhopp, underkända elever, obehöriga lärare och lärare som inte vet hur de ska skapa lugn och ro i klassrummet.
För att komma till rätta med problemen i skolan har den nya regeringen nu lagt fram en rad reformer. Först och främst stoppar man införandet av ”Gy -07” som den tidigare regeringen beslutade om och som redan påbörjats.
Gymnasieskolan kommer att delas upp i tre huvudinriktningar; en teoretisk som ger högskolebehörighet, en som leder till yrkesexamen och en till lärlingsexamen, där huvuddelen av utbildningen kan ske på ett företag.
Att skoltrötta elever ska kunna ta sin gymnasiekompetens utan att behöva läsa in högskolebehörighet borde vara en möjlighet. Men då ska man ha det året innestående gratis för att senare i livet kunna plugga till sig högskolebehörighet om man vill. Vad den nya regeringen samtidigt vill göra är istället att skära ner på komvux och därmed avsevärt krympa möjligheten till en andra chans och allas rätt till utbildning, då alla inte har samma förutsättningar.
Att lära sig ett yrke ute på praktik kan vara bra för många, såvida det är ett yrke man lär sig och inte får en skräddarsydd arbetsuppgift på ett och samma företag under hela skolgången. Utbildningen blir smal och läroplanen riskerar att anpassas till företagets intresse snarare än vice versa. Enligt dansk modell utnyttjar företag praktiserande ungdomar till halva lönen.
Den andra stora förändringen inom skolan är betygen. Då Björklund menar att dagens betygsteg inte ger tillräcklig information kommer man att införa fler betygssteg och längre ner i åldrarna. Men problemet är inte att elever och lärare inte vet vilken nivå eleverna befinner sig på, utan att eleverna lär sig allt mindre. Det är ett resultat av nedskärningar och lösningen är ökade resurser, inte fler piskor över elevernas ryggar.
Betygssystemet är ett utsållningssystem som bara tjänar som morot för de elever som har det lättare för sig och är en grundläggande orsak till den korvstoppningsteknik som skolgången idag bygger på. Dessutom betyder fler betygssteg att elever desto oftare kommer att uppfatta att de blivit felbedömda.
Mer betyg och godtycke
Därtill vill man återinföra betyg i ordning och uppförande för att ”uppmärksamma elever och föräldrar på vikten av lugn och ro”. I ett ordningsbetyg riskerar oundvikligen lärarens godtyckliga åsikt att lysa igenom, men också rasism, sexism och andra fördomar.Björklunds stockkonservativa syn på eleverna som problemet visar sig också i att han vill återinföra kvarsittning som avskaffades 1985.
– Det är viktigt att lärarna har klara befogenheter för att skapa arbetsro. Men om en elev blir avstängd måste eleven få stöd, hjälp och rätt till annan form av undervisning under tiden, säger Eva-Lis Preisz, ordföranden i Lärarförbundet, i ett pressmeddelande.
Nerskärningarnas effekter
I samma pressmeddelande varnar Lärarförbundet för att utbildningsministern bara åtgärdar symptomen men inte sjäva problematiken. ”Elever i skolan idag mår allt sämre och fler har svåra sociala problem. I skolan finns viktiga stödfunktioner som inte fungerar tillfredsställande. Resurserna till kuratorer, psykologer och skolsköterskor har skurits ner och en upprustning av dessa måste till. De är viktiga resurspersoner för att lärarna ska kunna koncentrera sig på sitt arbete.”En ny rapport från Rädda Barnen visar även på kopplingen mellan nedskärningarna på skolan under 1990-talet och hur barn med utländsk bakgrund klarar sig allt sämre.
Rädda Barnens generalsekreterare Charlotte Petri Gornitzka och pedagogikprofessor Jan-Eric Gustafsson konstaterar att det främst är storstäderna som utmärker sig med större segregation. De har också ofta låg lärartäthet och färre lärare med pedagogisk utbildning. De kommuner som har de största problemen är Stockholm, Göteborg, Malmö och Huddinge, samt Södertälje, Haninge, Botkyrka och Österåker.
Ingen skola för alla
Fram till år 1993 var betygsskillnaderna mellan elever med svensk respektive utändsk bakgrund ungefär desamma år från år, för att sedan öka något. Men från 1998 har skillnaderna ökat i allt snabbare takt.En grundskola för alla till och med nionde klass uppfattades länge som en av efterkrigstidens viktigaste jämlikhetsreformer. Synen på elever har gått från att de skulle veta sin plats till att ses som självständiga och tänkande människor. Morgonbönen är avskaffad och för att få ett MVG krävs förmågan att kunna dra egna slutsatser och analyser. Men Björklunds ”nya” reformer visar att inga framsteg arbetarklassen har vunnit genom åratal av kamp kan tas för givna!
Lina Westerlund
