Facken i Tyskland kräver 6,5 procent på ett år

2007-03-28 15:22:27




Under mars och april ska nya löneavtal förhandlas fram för totalt 7,4 miljoner arbetare i Tyskland. Det största avtalsområdet, metall- och elektroindustrin, omfattar hela 3,4 miljoner arbetare. Andra avtalsområden är exempelvis handeln, restaurangbranschen, den grafiska industrin och textilindustrin.

Den 8 mars slöts det första avtalet för arbetarna i den kemiska industrin som fick 4,3 procent (avtalet löper på 14 månader).
Men det är inget avtal som andra fackförbund vill se som norm.
Facken har gjort klart att de inte kommer att acceptera några låga bud från arbetsgivarna. IG Metall (den tyska motsvarigheten till IF Metall) kräver 6,5 procent mer på ett år.
Det innebär inte att facktopparna plötsligt har blivit så mycket radikalare än under de gångna åren, utan är ett uttryck för den kampvilja som finns bland metallarbetarna.
Ett annat uttryck för stämningarna kom i december förra året då ordförande för IG Metall-distriktet ”Kueste” (det vill säga nordvästra Tyskland), Werner Neugebauer sa att man inte kunde utesluta ett lönekrav på runt 8 procent.
Även andra fackförbund har krävt mer i år än tidigare. Det gäller exempelvis IG Bau (Byggnads), NGG, det fackförbund som organiserar bland annat arbetare inom livsmedels- och restaurangbranschen och ver.di. Det sistnämnda facket kräver att grafikerna ska få ett lönelyft på 6,5 procent.

”Nu är det vår tur”

På grund av den förbättrade konjunkturen – ökad orderingång, stigande vinster och produktion – har arbetarnas självförtroende ökat. Det finns en medvetenhet om att man har styrkan och möjligheten att få upp lönerna.
Dessa stämningar får ytterligare näring av de senaste årens reallönesänkningar.
I år förväntas prisstegringar på cirka två procent, mycket till följd av att momsen höjdes med tre procent vid årsskiftet.
Först ute i avtalsrörelsen i januari var de 550 000 arbetarna i kemiindustrin där avtal slöts den 8 mars. Där uppnådde facket sitt bästa avtal på 12 år. Totalt höjs lönerna med 4,3 procent.
Tyvärr gick facktopperna med på att 0,7 procent av den avtalade löneökningen ska delas ut i form av villkorade och ej garanterade månatliga så kallade engångsbetalningar.
Storleken på den summa som betalas ut beror på hur den enskilda industrin utvecklas.

Nej till lönesplittring

Men det är arbetsplatsernas företagsråd, som består av valda represanter för arbetarna, som avgör huruvida engångsbetalningarna ska betalas. Dessa engångsbetalningar räknas inte heller med i nästa löneförhandling.
Även på den borgerliga sidan finns det de som anser att det krävs löneökningar för att få upp den inhemska konsumtionen.
Men direktörerna och högerpolitikerna vill helst se mer av engångsbetalningar och mindre av generella löneökningar.
Det är därför viktigt att facken håller fast vid kravet på ordentliga generella löneökningar. Bara så kan arbetarna utnyttja sin styrka och försvara kollektivavtalet. I annat fall hotar ökad lönespridning och olika löner för samma arbete.

Varningsstrejker

IG Metalls löneförhandlingar började i mitten av mars. Fredsplikten löper ut i slutet av april och då är det möjligt för facken att utlysa varningsstrejker. Även IG Bau hotar med varningsstrejker.
Förutsättningarna finns alltså för att förena miljoner arbetare i en gemensam kamp för rejäla lönelyft.

Katja Raetz

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!