foto: Logan Martin / Flickr CC (bilden är beskuren)
20 procent i Haninges äldreomsorg är undernärda och ytterligare 45 procent i riskzonen.
Minskad aptit bland äldre är ett problem med flera bidragande orsaker. Nedsatt lukt- och smaksinne, multisjukdom, demenssjukdom, sämre munhälsa, ensamhet och depression är några av faktorerna bakom att äldre riskerar undernäring. Men varför är omfattningen av undernäring större i vissa kommuner än andra? Den största orsaken är vilken omsorg de äldre får utifrån deras hälsotillstånd och här skiljer det sig mycket mellan kommunernas äldreomsorg.
Statistik från det nationella kvalitetsregistret Senior alert och Socialstyrelsens statistikdatabas, baserat på antalet MNA-bedömningar (Mini Nutritional Assessment) av äldre som är 85 plus inom landets äldreomsorg, visar att 45 procent riskerar undernäring och att 15 procent är undernärda. Detta ledde till stora rubriker i media under april. Eftersom Äldrenämndens S-MP-C-styre inte var intresserade av att ta fram motsvarande fakta om Haninge så kontaktade Rättvisepartiet Socialisternas (RS) kommunfullmäktigeledamot Mattias Bernhardsson journalisten Joacim Österstam som delade med sig av sin research.
Det visade sig vara så många som 20 procent av de äldre i Haninges äldreomsorg som bedöms vara undernärda jämfört med 15 procent i resten av landet.
När Österstam publicerade sin research om undernäring bland äldre i landets kommunala äldreomsorg kommenterade Äldrenämndens ordförande Annette Haaf (S) på facebook att ”man ska benämna det som undervikt och inte undernäring”.
– Det är ett otroligt okunnigt uttalande. Det finns undernärda som inte är underviktiga. De får helt enkelt inte i sig den näring de ska. Maten från centralköket här i Haninge exempelvis tappar mycket näring innan den serveras på våra vård- och omsorgsboenden. Därför vill vi i Rättvisepartiet Socialisterna att maten tillagas på varje avdelning, berättar Mattias Bernhardsson (RS).
– Det går att laga mat på avdelningarna till samma kostnad som t ex fabrikstillverkat eller från centralkök. När man tittar på personalkostnader för att klara egen matlagning så måste man ta hänsyn till att i kostnaden för den mat som idag kommer utifrån ingår också kostnader för personal, lokaler och inredning. Och med egen matlagning försvinner den klimatpåverkan och extrakostnad som förpackning, transporter och kastad mat åstadkommer, fortsätter Mattias.
– Inom hemtjänsten kan äldre ansöka om matlådor från Sodexo. Men här finns samma problem med näringsbortfall och halvfabrikat. För de äldre som inte kan eller orkar laga mat själva blir alternativet till denna ”flygplansmat” att förlita sig på anhöriga eller att svälta. Rättvisepartiet Socialisterna vill att de äldre som vill ska få hjälp genom hemtjänsten att laga riktiga måltider hemma utefter önskemål. Men detta kräver en kursändring bort från dagens minutjakt. Haninges test med att laga mat två dagar i veckan hemma hos de äldre (projektet ”Matkassen”) är ett steg i rätt riktning. Det borde införas fullt ut med en rad förbättringar vad gäller önskemål och antalet rätter att välja mellan, säger Lina Rigney Thörnblom (RS).
En del förbättringar har skett i arbetet mot undernäring i Haninge. Exempelvis projektet ”Matkassen”, att nattfastan har minskats (ingen nattfasta överstiger längre 11 timmar enligt förvaltningen), att nämnden numer arbetar med systematiska arbetssätt (IBIC), att kostombud har införts och likaså aptitretare inför måltiderna. Det är steg i rätt riktning, men riskerar att motverkas av bristen på resurser samt ständiga nedskärningar.
Äldres aptit handlar inte bara om maten, utan om hur hela omsorgen påverkar välmående och hälsa.
Socialstyrelsens öppna jämförelser 2016 visar att bara 37 procent av de äldre på vård- och omsorgsboenden i Haninge har svarat positivt (”ja, alltid” eller ”oftast”) på frågorna om de kan påverka vilka tider personalen kommer, om hänsyn tas till deras önskemål och om personalen får tillräckligt med tid att utföra sitt arbete hos den äldre. Haninge rankas på plats 183 av 267 kommuner på avsnittet om tid och inflytande.
– Det måste finnas mer tid att sitta ned med de äldre under måltiderna. De anställda vi träffar både i hemtjänsten och på vård- och omsorgsboenden önskar ofta just detta mest av allt. Och att behoven ska kunna individualiseras än mer. Detta är en tydlig resursfråga, menar Lina Rigney Thörnblom.
Undernäring ökar också risken för nedbrytning av vävnader och leder till allt från infektioner till trycksår och fallskador. Haninge hamnar på plats 252 av 288 kommuner vad gäller förekomsten av fallskador (80+ under perioden 2013-2015) på vård- och omsorgsboenden.
Hemtjänsten i Haninge rankas på plats 199 av 289. Hemtjänstens kostnad per brukare är betydligt lägre än riksgenomsnittet.
– Samtidigt som Haninges strategi under en lång tid varit att hemtjänsten ska ta hand om allt äldre och allt sjukare människor då det är billigare än att bevilja plats i boende, skärs antalet beviljade timmar ner. Under förra årets första sju månader minskade antalet biståndsbeslutade hemtjänsttimmar månad för månad, säger Lina.
– Förra året var 712 anställda inom äldreomsorgen (tillsvidare- och visstidsanställda på minst 40 procent av heltid) jämfört med 728 år 2015. Samtidigt som antalet äldre fortsatte att öka markant.
– Jag träffar både anställda och anhöriga som vittnar om hur äldre nekas rätt hjälp i biståndsbedömningarna och istället mottar hjälp från Röda korset, Stadsmissionen och kyrkan. Störst lass får anhöriga ta, främst kvinnor som efter sina vanliga arbeten också ska göra kommunens jobb gratis. Det måste bli ett slut på S-MP-C-styrets nedskärningar, säger Mattias.
Rättvisepartiet Socialisterna kräver bland annat:
- Nej till storkök och matlådor. Återinför lokala kök på vård- och omsorgsboenden och hemlagat inom hemtjänsten med näringsriktig mat utefter de äldres önskemål.
- Mer tid för de äldre. Bistånd efter individuella behov och bättre bemanning för ökad kontinuitet och bättre arbetsmiljö.
- Mer förebyggande hembesök av hemtjänsten.
- Fler boendeplatser och boendeformer. Inför äldreboendegaranti.
