Global uppvärmning skördar allt fler liv

av Ammar Khorshed // Artikel i Offensiv

Luftföroreningar och en ohållbar värld skördar miljontals liv årligen. En forskargrupp har nyligen räknat ut att över åtta miljoner liv per år kommer att gå förlorade omkring år 2040, i nio undersökta länder.

Med covid-19 har frågan om folkhälsa hamnat högst på dagordningen. Extrema åtgärder har införts för att rädda liv, främst bland de mest sårbara. Paradoxalt är att de insatser som samtidigt görs för att skydda miljön är alldeles otillräckligt. Miljöförstöringarna skördar miljontals liv. Med nuvarande trend kommer 8,2 miljoner fler människor att dö årligen under år 2040 i nio av världens stora länder, jämfört med om världen skulle göra vad som krävdes för att klara Parisavtalets klimatmål och FN:s globala hållbarhetsmål. 
Detta visar en färsk forskningsrapport som publicerades i den högt ansedda medicinska tidskriften The Lancet, tidigare i februari: The public health implications of the Paris Agreement: a modelling study (Folkhälsokonsekvenserna av Paris­avtalet: en modelleringsstudie).

Över en miljon av dessa förtida dödsfall kommer att orsakas av luftföroreningar och lika många av fysisk inaktivitet. Nästan sex miljoner är dietrelaterade. Med högre ambitioner skulle ytterligare två miljoner liv räddas, utöver de dryga åtta miljonerna, enligt forskarna.
För att sätta dessa tal i proportion är detta över tre gånger så många som hittills har dött av covid-19 globalt, utan att för den delen förringa pandemins allvar. Talet motsvarar en sjundedel av alla som avlider idag, av samtliga dödsorsaker globalt.

Överraskningsvis är det i flera rika länder som flest liv (per 100 000 invånare) kan räddas. Forskningsresultaten visar att ett mer aktivt resande med cykel eller till fots ger störst folkhälsoeffekter i USA, Kina, Sydafrika och Storbritannien. 
Liknande gäller för matrelaterade dödsorsaker. Flest mister livet i Tyskland, Sydafrika och USA, relativt folkmängden. Framför allt beror det på att fet mat och stora mängder rött kött orsakar ”välfärdssjukdomar”. Dock har luftföroreningar allvarligast konsekvenser i de fattigare länderna Indonesien, Kina och Indien. Där dör många på grund av utsläpp från jordbruk, industri och avfall.

Politikernas hyckleri är gränslöst, liksom frågan om de globala utsläppen som till stor del handlar om internationell solidaritet. 

Även i Sverige skördar luftföroreningarna många liv redan idag, ungefär 1 000 förtida dödsfall årligen, enligt tal från statistikbyrån Our World in Data. Det är nästan tio gånger fler än antalet som dör av sådant som politikerna älskar att prata om: våld, kriminalitet och terrorism.
Politikernas hyckleri är gränslöst, liksom frågan om de globala utsläppen som till stor del handlar om internationell solidaritet. 
Utsläppen dödar betydligt fler i fattiga länder. I Indien dör nästan åtta gånger så många och i Bangladesh fem gånger så många som i Sverige av luftföroreningar, med hänsyn taget till invånarantal. I dessa och andra fattiga länder tillverkas de varor som konsumeras i den rika delen av världen, i skitiga fabriker som förorenar luften, vattnet och marken.
Även om studien bygger på en modellering av scenarier för år 2040 konstaterar forskarna att frågan är dagsaktuell och akut idag:
”Denna artikel visar att dessa otillräckliga handlingar innebär en missad möjlighet att förbättra hälsan för människor över hela världen idag och i framtiden.”

Detta är en i mängden av all den forskning som stöttar Greta Thunbergs appell om ett ”klimatnödläge”. Redan idag dör många människor i onödan av att det görs alldeles för lite. 
Det behövs omedelbart en plan och radikala åtgärder för att undvika en folkhälsokatastrof inom en snar framtid, med tiotals miljoner fler döda årligen inom ett par decennier.
Forskningen ger ovärderlig översikt över konsekvenserna av kapitalismens oförmåga att ställa om till ett hållbart samhälle. Men det krävs politisk handling för att få till det nödvändiga systemskiftet, istället för miljö- och folkhälsokatastrof.