Grön omställning av matproduktion ett klimatmåste

Photo downloaded from www.wimklerkx.nl under Creative Commons License Copyright remains with Author: Wim Klerkx, mail@wimklerkx.nl HP006-29 UNOX fabriek, Oss Technici repareren een productielijn voor worstjes bij UNOX. Technicians repair a production-line for sausages at the UNOX factory.

Artikel i Offensiv

Det går inte att hejda klimatförändringarna om inte matens väg från åkern och ladugården till tallriken förändras i grunden. En fjärdedel av de utsläpp som påverkar klimatet kommer från produktionen av mat.  Kunskapen om hur utsläppen ska minskas finns. Men de stora bolag som dominerar matproduktionen driver snarare på utsläppen och skapar risker för livsmedelsförsörjningen.

Utvecklingen av jordbruk och matproduktion under de senaste årtiondena är oerhört motsägelsefull. Å ena sidan har produktionen av mat ökat kraftigt. Dagens matproduktion är nog för att se till att ingen i världen behöver svälta. Idag finns också en omfattande kunskap om hur ett hållbart jordbruk bör bedrivas. Men å andra sidan kommer ständiga larm om det moderna jordbrukets baksidor. Dålig djurhållning, växande vattenbrist, riskfyllda förluster av biologisk mångfald och överanvändning av antibiotika är några få exempel.
Samtidigt som överflöd av mat är ett problem i delar av världen är risken överhängande att fler tvingas svälta. Sedan 2017 har antalet hungriga i världen stadigt ökat och i december varnade FN-organet World Food Program för att coronakrisen följs av en ”hungerpandemi”.

Det moderna jordbruket står också för en stor del av de totala utsläppen av växthusgaser. Beräkningarna varierar, men om man räknar in hela produktionskedjan med alla långväga transporter handlar det om drygt en fjärdedel av utsläppen. Det har ökat de senaste årtiondena.

Det finns flera anledningar till detta:
• Den ökade köttproduktionen. Köttkonsumtionen i världen ligger på 350 miljoner ton och har fördubblats mellan 1988 och 2018. Fördelningen av köttkonsumtionen är extremt ojämn. I USA äts det cirka 100 kilo kött per år och person; i Indien är det några få kilo. Problemet med detta är att storskalig djuruppfödning kräver stora mängder foder, vilket orsakar koldioxidutsläpp. I delar av världen har skog avverkats för att ge plats för foderproduktion och bete. Idisslare, som kor och får, orsakar utsläpp av metan, en gas med mycket stor klimatpåverkan. Även gödsel kan orsaka utsläpp.

• Markanvändning. Storskalig och ensidig odling av växter riskerar att utarma jorden. Det kol som lagrats i marken i form av växtdelar (mull) kan frigöras och gå ut i atmosfären. Detta är en stor källa till utsläpp.

• Både gödsel från djur och konstgödsel kan bidra till utsläpp av lustgas, en gas med mycket stor klimatpåverkan. Jordbrukets utsläpp av lustgas har ökat under de senaste årtiondena, enligt ny forskning.

• Den allt mer globala livsmedelsindustrin har gjort att transporterna skenat. En stor del av till exempel den torsk som äts i Europa tar omvägen via Kina där den fileas och paketeras.

• Det går mat till spillo längs hela kedjan från jordbruk till hushållen. En rapport från Naturvårdsverket kommer fram till att spillet i Sverige uppgår till 127 kilo per år. Enligt statistiken står hushållen för den största delen av matsvinnet, men då ingår inte det ”oundvikliga” svinnet i industri, exempelvis går i stort sett allt hönskött förlorat och grönsaker som inte ser perfekta ut sorteras bort.

De stora källorna till jordbrukets klimatpåverkan sammanfaller ofta med andra miljöproblem som jordbruket orsakar. Industriell djurhållning gör att det idag används enorma mängder antibiotika. Inom EU används hälften av all antibiotika inom jordbruket. I USA är siffran 80 procent. Detta bidrar till det snabbt växande hotet att det uppstår antibiotikaresistens, det vill säga att vanliga infektioner som idag kan hanteras med en penicilinkur på nytt kan bli dödliga.
Tidigare var jordbrukslandskapet varierat. Det var bra för den biologiska mångfalden. Ett mer storskaligt jordbruk, där samma gröda odlas på stora ytor, minskar den viktiga biologiska mångfalden och ökar risken för angrepp av skadedjur och sjukdomar.

Ett alltför intensivt jordbruk med stor användning av konstgödsel och bekämpningsmedel slår hårt mot insekterna. En forskningsrapport som kom 2019 sammanfattade 73 studier av insektspopulationer. Den visade att 40 procent av världens insektsarter är på nedgång. Utan pollinerande insekter skulle ekosystemet kollapsa. I Maoxiandalen i Kina har bristen på insekter gjort att man tvingas anställa personal som pollinerar äppelträden.
Jordbruket kräver stora mängder vatten. Samtidigt finns en stor del av jordbruket i världen i områden där vattentillgången är knapp. Amerikanska Nasa har gjort satellitmätningar som visar att vattnet håller på att ta slut i 20 av världens 37 största grundvattenreserver. Främsta orsaken är bevattning inom jordbruket.  

Enligt klimatforskare inom IPCC kommer förutsättningarna för att odla de viktigast grödorna – ris, majs och vete – att försämras i takt med att klimatet blir varmare.
Diskussionen om hur matproduktionen ska ställas om har mycket handlat om individuella beslut när vi går och handlar genom att köpa mat som är ”klimatsmart”. Särskilt har frågan om att äta mindre kött och mer vegetabilier stått i centrum.
Det ligger naturligtvis något i detta. Den ökade köttkonsumtionen är en viktig förklaring till de stora utsläppen från jordbruket. Det finns också hälsoskäl till att äta mer frukt och grönt och mindre rött kött.

Men de individuella valen i butiken förändrar inte de mekanismer som styr den internationella jordbruks- och livsmedelsbranschen. Alla steg i produktionen domineras av multinationella storbolag. Dow DuPont (utsäde och bekämpningsmedel), Cargill (boskapsuppfödning, foder med mera), Deere & Company (jordbruksmaskiner), Nestlé (livsmedelstillverkning) är några exempel på koncerner med en omsättning på 100-tals miljarder.
Deras intresse är inte att ställa om till en hållbar matproduktion. De har tvärtom ett direkt intresse av att försvara ett industriellt jordbruk, med stor användning av bekämpningsmedel och konstgödsel och där det finns ett behov av en stor fossildriven maskinpark.

Det går att se att de senaste årens växande klimatprotester har haft betydelse för att sätta press även på stora bolag. Hamburgerkedjor har börjat satsa på vegetariska alternativ. Flera av de stora mejeriföretagen i Norden satsar på att kraftigt minska sin klimatpåverkan. Det är inte tillräckligt, men visar att klimatopinionen har betydelse.
I grunden kommer det att vara omöjligt att uppnå ett hållbart jordbruk med mycket liten klimatpåverkan så länge branschens styrs av storbolag som drivs av vad som står på sista raden i bokslutet.

Det kommer att krävas att samhället tar kontroll över storbolagen inom matsektorn och låter anställda och konsumenter styra inriktningen.
Då kan kunskapen och den tekniska kapaciteten snabbt inriktas på att ställa om till en livsmedelsproduktion som ger hela mänskligheten en säker tillgång till god mat med minimal klimatpåverkan. ■

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!