Inte en budget för välfärden

Pengakranen till försvaret är vidöppen, medans smådroppar går till välfärden (Foto: Rune Rydh / Flygvapenmuseum).

av Robert Bielecki // Artikel i Offensiv

Regeringens budget är en budget för försvar och skattesänkningar, med alldeles för lite till välfärden – en välfärd som ändå skärs ner på av landets kommuner och regioner. 

De blåbruna vill ha mer:

M, KD och SD vill ha mer statens hårda kärna och mindre välfärd och trygghet (Foto: News Øresund/Johan Wessman).

Trots den högerpolitik som budgeten innehåller vill det blåbruna blocket ha mer. Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, Elisabeth Svantesson, menade att budgeten ”skuldsätter det svenska folket utan att lösa de stora problem som Sverige har med kriminalitet och hög arbetslöshet”. 
– Det är för mig helt obegripligt hur man kan lägga en budget på 105 miljarder men ändå inte skjuta till nya pengar till polisen eller Åklagarmyndigheten, sa Elisabeth Svantesson den 20 september.
Budgeten innehåller dock mycket resurser till polis och statens hårda kärna, men för den yttersta högern är det inte nog. 
SD:s Oscar Sjöstedt säger å sin sida att vi har ”mer akuta problem” som ”finansieringen av försvar och säkerhet, kriminalvården, rättsväsendet och offentlig sektor” (dock säger han såklart inget om att SD är det parti som föreslår störst nedskärningar på offentlig sektor och välfärd i de kommuner och regioner de finns representerade i).
Och KD:s Jakob Forssmed menar att budgeten är ”halvfabrikat, snacks och naturgodis”, vad det nu menas, och misströstar över att skatteavdrag på arbetsinkomster och sänkta arbetsgivaravgifter för unga kommer ”för sent”. Att de högre ersättningsnivåerna i a-kassan blir kvar menar KD dessutom innebär att ”människor blir kvar i arbetslöshet längre och inte söker nytt jobb lika aktivt”.
Kortfattat: Hade de blåbruna styrt hade skattesänkningarna blivit större, välfärdssatsningarna färre, privatiseringarna fler och finansieringen till polis och ”försvar” monstruöst stora. Det vill säga, klassklyftorna hade skenat och orättvisorna ökat ännu snabbare.

Försvaret:

Pengakranen till försvaret är vidöppen, medans smådroppar går till välfärden (Foto: Rune Rydh / Flygvapenmuseum).

Försvaret får ännu en gång mer resurser i budgeten på ”välfärd” som regeringen och januariavtalets två andra partier, C och L, har presenterat. 13 miljarder kronor extra får försvaret åren 2024-2030. 
Till DN den 18 september kommenterar L:s försvarspolitiker Allan Widman uppgörelsen:
– Det viktigaste är att Sverige nu kan visa en bred politisk enighet och därmed skicka en stark säkerhetspolitisk signal till omvärlden.
Centerns försvarspolitiker Daniel Bäckström säger å sin sida till DN att:
– Det viktigaste är att vi får en utveckling av försvarets organisation, att vi kan genomföra fler av Försvarsberedningens förslag och att det blir en betydande förstärkning av ekonomin de närmaste fem åren.
Anslaget till försvaret ökas med 1 miljard 2024 och 2 miljarder 2025, för att sedan få 2 miljarder extra om året till 2030. Pengarna ska gå till ”nödvändigheter” som artilleriregemente i Kristinehamn, långräckviddiga robotar för Gripenplanen för att bekämpa markmål och fyra nya korvetter till marinen.
Dessutom ska en ny Försvarsberedning tillsättas efter valet 2022 i syfte att lägga grunden till nästa beslut om försvaret år 2025.
Den blåbruna högern, och även C och L från början, ville dock ha hela 45 miljarder kronor extra till försvaret 2024-2030!
Inte nog med det. De kommande fem åren ska försvaret dessutom få 27 miljarder kronor extra, meddelade försvarsminister Peter Hultqvist den 25 september, efter en överenskommelse mellan januariavtalets partier. Beslut ska tas av riksdagen i december.
Men M och de andra blåbruna vill ha än mer. Till SVT:s Aktuellt den 25 september säger Moderaternas försvarspolitiska talesperson Pål Jonsson:
– Vi har högre ekonomiska ramar för försvaret åren 2026-2027. Vi kommer redan i höst lägga förslag om höjd försvarsbudget för åren 2026 och 2027.
Totalt får försvaret 40 miljarder kronor mer i denna ”satsning” på välfärden – raka motsatsen till de stora behov som finns för det stora folkflertalet. Det kan jämföras med att skolan fick jämförelsevis ynka 1,6 miljarder.
Tyvärr är majoriteten i riksdagen för ännu större anslag till ”försvaret”, med rysskräck och ”yttre hot” som motivering. Samtidigt slits samhället isär av klassklyftor och social utsatthet, vilket alldeles för lite pengar och resurser läggs på. För regeringen och högeroppositionen gäller bara en sak: mer till statens hårda kärna.

Skattesänkningar:

Inget görs åt de rikas skatteflykt till skatteparadisen (Foto: Flickr CC / Dominique photographer).

Av regeringens 105 miljarder kronor går 30 miljarder till skattesänkningar. Nästan hälften, 13,5 miljarder, går till sänkta skatter på jobb och inkomst, innehållandes jobbskatteavdrag och skattereduktion av förvärvsinkomster. Till 2023 ska skattesänkningen utökas till 17 miljarder kronor.
Centerns partiledare Annie Lööf var en av de som jublade över detta: ”En historisk skattesänkning i en historisk tid”. Men sänkta skatter för bolagen skapar inte fler jobb, det ökar bara vinsterna för bolagen och utsattheten för de anställda.
9 miljarder kronor går till sänkta arbetsgivaravgifter. Dessutom sänker man företagsbeskattningen, trots att storbolag och banker har fått över 1 000 miljarder i coronastöd under krisen helt i onödan. Det sporrar dem till guldregn över de redan rika i form av bland annat kommande aktieutdelningar, som kan bli rekordstora.
Resterande 7,5 miljarder går till ”grön skatteväxling”, sänkta skatter för pensionärer, med mera.
I en ”sjujäkla satsning” på välfärden, som budgeten sägs vara, borde verkliga insatser för att stoppa storföretagens skattesmitning sättas in. Enligt Skatteverket försvinner 130 miljarder kronor varje år till olika skatteparadis, något banker och storföretagen gör med gott samvete – det ökar ju deras profiter. 
Riskkapitalbolag som plundrar välfärden har gjort sig ökända för att smita skattebetalning via räntesnurror och komplicerade upplägg. Men i den förda politiken är det fritt fram för plundringen av det gemensamma.
Skatterna borde dessutom höjas för de allra rikaste och storföretagen, samtidigt som de sänks för låginkomsttagare. Den sänkta skattekvoten på 6,6 procent mellan 1999-2014 innebär också att landet idag får in 240 miljarder kronor mindre per år i skatter.
Det finns pengar. Problemet är att de finns i fel fickor och går till fel saker, som inte gynnar allmänheten och den stora majoriteten av befolkningen.

LÄS OCKSÅ:

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!