Island: ”Vi måste bygga ett nytt samhälle”

2009-01-30 18:27:16

foto: Kristofer Lundberg
Eva Hanksdottir.

På Island har den ekonomiska krisen fött en massrörelse utan historisk motsvarighet i landet. Krisens verkningar och hur regeringen skött den har provocerat fram stora demonstrationer som efter tre månader fick regeringen på fall.
Offensiv träffar 
Eva Hanksdottir, som deltagit i de olika rörelserna. Hon är en kvinna i 40-årsåldern som har en liten butik inne i centrala Reykjavik.

Hon berättar att detta handlar mer än den ekonomiska krisen. Det handlar lika mycket om korruption och maktmissbruk hos banker och politiker.

– Det har bildats så många olika grupper, nätverk och rörelser så det går inte att hålla reda på alla, säger hon och fortsätter, den grupp hon själv tillhör växte från 20 till flera hundra under bara några veckor.

Men den största rörelsen kallas Folkets röst. De har samlat till möten där krisen har diskuterats, de har samlat så många som 10 000, också den demonstration som blev dödsstöten för regeringen och fick namnet "stekpannerevolutionen".

Eva berättar hur den politiska medvetenheten ökat sedan oktober månad.
– Förut har demonstrationer setts som någonting extremt, det var något man inte gjorde här, men nu deltar alla möjliga i demonstrationer, civil olydnad och direkta aktioner.

Eva förklarar att det varit två tydliga brytpunkter i rörelsen. Den första kom i december då fler och fler började ansluta sig och den andra kom nu i januari då rörelsen blev mer bestämd och civil olydnad blev allt vanligare.
– Det gick inte att få reda på vad som hände, det var aktioner överallt av olika grupper som agerade på egen hand.

Förra lördagens protes blev dödsstöten för regeringen. Det var en massiv demonstration som till en början var helt fredlig, men ju större den blev efter att fler och fler anslöt sig, trängde den till sist in i trädgården till regeringsbyggnaden. Detta ledde till att polisen svarade våldsamt mot demonstranter.

– Demonstrationen varade i timmar. Jag gillar inte våldsamheter, jag tycker egentligen inte man ska kasta sten, men vad som hände var att folk slog tillbaka polisen. När polisen attackerade försvarade sig folk, förklarar hon och det märks att lördagens händelser kommer tillbaka. Eva blir allt mer engagerad i att berätta.

Problemet var inte demonstranterna, problemet var polisen som försöker hindra oss från att genomföra den förändring vi eftersträvar, betonar hon.

– Vi har inte attackerat någon polis som inte attackerat oss, vi har inte slagit första slaget. Vi har agerat i sjäĺvförsvar och här deltog alla möjliga – gamla, unga, kvinnor, män, till och med barn fanns på plats med sina föräldrar när polisen gick in.

– Att folk är upprörda är inte konstigt. Pensionärer har förlorat sina livsbesparingar, arbetare förlorar sina jobb och 40 procent av hushållen är i konkurs. Manga kommer inte att kunna betala sina räkningar i månadsskiftet.

Eva blir tyst en stund, häller upp mer te och fortsätter. " Vi har blivit av med regeringen, men problemet är större än sa. Problemet ligger i systemet. Så länge som kapitalismen består spelar det ingen roll vem som är i regeringen".

– Vi måste bygga ett nytt samhälle, ett nytt system. Fritt fran korruption, slöseri  och misskötsel, som det ser ut idag. Ett rättvist system.

På en fråga vad Eva tror om den nya regeringen är svaret upprört och med blandade känslor.
– Det är ju värdelöst, säger hon först.
– Socialdemokraterna satt ju i den fällda regeringen, de är medansvariga. Jag har själv röstat på Gröna vänsterpartiet, de har setts som annorlunda, försvarat miljö, kritiserat NATO, inte velat ta lån från IMF, de har varit radikala i ord, det blir tyst igen innan hon fortsätter.
– Men som jag sa, kapitalismen som system är problemet oavsett regering. Gröna vänsterpartiet har inte prövats och rörelsen har ett mål, ett annat system och rörelsen kommer fortsätta, kanske kan vi pressa dem till vänster.

– Ändras inte systemet kanske vi får se en riktig revolution, folk i desperation kan göra mycket. Man kommer inte stå tysta med det hat och den ilska som finns efter att förlorat allt.

– Jag hoppas att vi nu kan gå vidare pa basplanet med att diskutera hur vi ska gå vidare. Vi måste fortsätta bekämpa detta ruttna system, avslutar Eva.

Kristofer Lundberg i Reykjavik

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!