Tisdagen 1 såg de största demonstrationerna hittills i Jemen, ännu större än i fredags. En miljon deltog i Sanaa och Ibb vardera. 300 000 var med i Aden trots den pågående militära belägringen och militära kontrollstationer i staden. 500 000 demonstrerade i Taiz, 200 000 i Mukalla och tusentals i många andra städer.Förberedelserna för fredagen ägde rum under olika namn. I Sanaa var det ”Enighetsfredag”, och i Aden ”Motståndsfredag”. Mobiliseringarna var större än någonsin.
Svaret från regimen var bl a att stoppa al-Jaziras team från att rapportera i Sanaa. De betalade också en mobbdemonstration på Tahrirtorget för att hylla president Saleh och landets så kallade ”stabilitet”. Ett liknande försök i Aden misslyckades helt och säkerhetsstyrkorna använde då brutal kraft. Hagelgevär och även luftvärnsrobotar användes mot fredliga demonstranter. 20 personer dödades och fler än 80 skadades. 18 reportrar från lokala medier greps i Aden på fredagen. Några släpptes på söndagen men andra är ännu i förvar. Efter denna massaker, var t o m FN och den brittiske utrikesministern tvingade att hycklande kritisera användningen av skarp ammunition och sa att presidenten måste lyssna på folket.
På grund av händelserna i Aden, utträdde en ledande medlem ur presidentens parti. Hussein Al-Ahmar är också ledare för en av de starkaste klanerna i Jemen, Hashed. Han meddelade inför 200 000 medlemmar i klanen att han anslutit sig till ungdomarna i deras kamp mot regimen. Han tillade att varken han eller hans rika och inflytelserika bröder skulle ställa upp i presidentvalet.
På lördagen gick också 150 medarbetare i presidentens kansli och palats i strejk och krävde ett omedelbart slut på korruption och godtyckliga anställningar – och att få löner som inte har betalats för de senaste tre månaderna. Strejken utvidgades till 400 arbetare med krav på att chefen för presidentens kansli ska avgå och rätt att bilda en fackförening.
Tisdagen den 1 mars bevittnade de största massdemonstrationerna hittills i nästan varenda jemenitisk stad, med slagorden ”Folket kommer att fälla regimen” och ”Fredligt kommer vi att störta regimen”. Endast i Taiz attackerades demonstrationen. Hela staden är belägrad med militära vägspärrar där man ber om lojalitet till presidenten.
Tisdag eftermiddag höll presidenten ett tal där han anklagade sina allierade i Vita huset, ”för att störta islamiska-arabiska systemet och driva verksamheten i från rum från Tel Aviv”. Folket vet att han ljuger och ändrar färg snabbare än en kameleont. I september 2010 tillät han amerikanska flyganfall som dödade 60 civila, varav 18 barn, i Jemen.
Vid sidan av revolutionen finns det nu försök från borgerliga krafter och den officiella oppositionen till någon form av uppgörelse. Ungdomarnas revolutionära kommittéer har avvisat förslagen från dessa krafter om samtal om ”politiska reformer”.
Revolutionen fortsätter att ta fart. Nyckeln för att störta regimen är att vinna över soldaterna och splittra eller neutralisera de väpnade styrkorna.
Redan har fem generaler förklarat att de anslutit sig till massorna. För att uppnå seger måste massornas beslutsamhet backas upp av bildandet av demokratiska kommittéer i de väpnade styrkorna, kopplade till redan etablerade kommittéer av arbetare och ungdomar. De måste ta ställning till på vilken sida de står, revolutionens eller presidentens, samt diskutera vilken typ av system som bör ersätta det nuvarande. Kampen är för demokratiska rättigheter, och samtidigt mot korruption, feodalism, kapitalism och imperialism.
En jemenitisk socialist
