Kamp och kriser präglar Brasilien

2016-08-17 14:22:11

foto: Lina Rigney Thörnblom
Cristina Fernandes

På RS sommarläger höll Marcus Kollbrunner och Cristina Fernandes, medlemmar i LSR (CWI i Brasilien) en programpunkt om läget i Latinamerika i allmänhet och Brasilien i synnerhet. Här är ett referat från mötet.

Hela Latinamerika präglas av arvet efter kolonialismen, med låg inhemsk produktion och ensidigt beroende av råvaruexport. Att det har gått trögt i Kina, som är beroende av råvaror, har därför drabbat hela Latinamerika, som är beroende av råvaruexport.
I Brasilien har läget helt förändrats sedan den sittande presidenten Dilma Rouseff från det socialdemokratiska arbetarpartiet PT med minsta möjliga marginal vann presidentvalet 2014. I våras avsattes Dilma och hotas nu av riksrätt. Den nya regeringen och presidenten Temer är väldigt impopulära. Från första stund har den mötts av motstånd.

Med hjälp av vänsterretorik lyckades Dilma bli återvald 2014. Men så fort valet var över började hon bedriva högerpolitik. Samtidigt kastades Brasilien ned i en djup ekonomisk kris med inflation, hög arbetslöshet och krympande BNP både ifjol och i år. Makteliten har till och med slutat att ljuga om att det går bra. När hjulen snurrade var man beredd att motvilligt acceptera korruptionen som ”business as usual”, men inte längre. Människor är förbannade.
De senaste åren i Brasilien har präglats av kamp. Det är nya grupper som har gått ut i strid och strejkerna är fler än under den strejkvåg som bar fram PT under 1980-talet. I slutet av 2015 inleddes en omfattande skolkamp, som började med att närmare 200 skolor ockuperades i Sao Paulo och sedan spreds till resten av landet. Jämsides med denna kamp har lärare och skolpersonal utkämpat långa strider. Det finns även skäl att tala om en ”feministisk vår”.

Kampen har mötts av ökad repression – polisvåld, godtyckliga arresteringar och hårda domar mot demonstranter. Dilmas nya anti-terrorlag riktas också mot de sociala rörelserna. Högern å sin sida reser allt mer reaktionära krav som att återkriminalisera alla former av abort och att tvinga kvinnorna att registrera våldtäktsmännen som barnens fäder. Det lades också förslag på förbud av ”dagen efter-piller”. Dessa förslag har som tur var inte lyckats drivas igenom, men är en mått på reaktionen.
Riksrättsprocessen mot Dilma handlar om att borgerligheten inte tycker att hon har genomfört tillräckligt många försämringar för arbetarklassen. Vänstermotståndet mot regeringen är splittrat, medan högermotståndet var enat, och dessutom välfinansierat.

Motståndet mot regeringen och den nya presidenten Temer (Dilmas vicepresident) märks överallt. Demonstrationerna mot den brutala gruppvåldtäkten i Rio tidigare i år blev också till en protest mot regeringen och presidenten. ”Ut med Temer”, löd slagordet. Temer måste bort, men det behövs nyval och kamp för en ny konstitution för att i grunden förändra det politiska systemet och ge vanliga människor makt. LSR är med i vänsterpartiet PSOL, det enda parti tog upp arbetarnas sak i förtroendeomröstningen om Dilma.
Regeringen och det politiska systemet fungerar inte ens för kapitalistklassen längre. Parlamentet är fragmenterat med 30 partier – de flesta är partier som representerar olika maktgruppers intressen. Samtliga dessa partier är i kris. Ekonomin är i kris. Det är väldigt långt till återhämtning. Brasilien skulle behöva en Sanders, men risken är att det kan bli en ny Trump istället. ■


CWI Brasilien: ”Ut med Temer – nyval nu!”

Cristina Fernandes, medlem i LSR (CWI i Brasilien), intervjuades kort om situationen i Brasilien under RS sommarläger.

Vad var bakgrunden till att Dilma avsattes? 
– Flera saker. Internationell ekonomisk kris och stora korruptionsskandaler. Folk kände sig lurade efter valet och ett socialt missnöje råder. Regeringen tappade sitt stöd bland folket. Samtidigt misslyckades de med att genomföra allt det som borgarna ville. Således fanns det inget som kunde hålla Dilma kvar vid makten.

Vilken hållning bör man nu inta som socialist?
– Vår hållning angående Dilmas avsättande är helt olik andras hållning. Somliga inom vänstern menade att det var en seger för arbetarna att Dilma föll. Vi framhöll dock att en ”parlamentarisk kupp”, som inte tjänar någon annan än eliten, inte är ett alternativ. Vi förespråkar ett nyval och bygget av ett starkt vänsteralternativ. Men att det blir ett nyval är osannolikt. 

Vilket perspektiv har ni på kampens fortsättning?  
– Det centrala är kampen mot Temes högerpolitik. Temes kommer att vara motståndare till arbetsrätt, bättre pensioner med mera. Det krävs en folklig resning, och en generalstrejk för att ena kampen. ■


Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!