I Luleå samlades ett 50-tal för att visa sitt motstånd mot de militära stridsövningarna i norra Sverige. Krigsövningen ACE, där bland andra Nato-länderna USA, Tyskland och Storbritannien deltar, har nu påbörjats.
–Vi behöver lärare istället för bomber, sa Amanda Taavo Hellström från Studenter mot rasism. Hon redogjorde för hur resurserna blir knappare på skolorna, samtidigt som 40 miljarder kronor om året tilldelas militären. Vidare talade hon om hur skolor och förskolor kommer att drabbas av buller från övningarna, utöver den bortprioritering de redan har fått utstå. Hon avslutade med att resurserna borde gå dit de behövs och att det inte är i händerna på stormakterna.
Afzaly från Studenter mot rasism berättade dels om sina erfarenheter från Afghanistan och dels om de bakomliggande orsakerna till USA:s och Natos inblandning.
Anton Lindbäck från Studenter mot rasism beskrev vad Nato är: En så kallad försvarsallians, vilken stormakterna använder offensivt för att utvidga makt, kontroll och territorium.
Den siste talaren var Jonas Brännberg från Rättvisepartiet Socialisterna som citerade försvarsmaktens annons ”Tillsammans bygger vi säkerhet i vårt närområde” och USA:s ”krig mot terrorismen”. Han berättade om hur det i båda fallen rör sig om ett rättfärdigande av att lägga välfärdens resurser på militär upprustning.
Jonas kritiserade fenomenet att ”kriga för fred” genom att berätta om den första fredsfrämjande insatsen, som numera benämns som det första världskriget, vilket skördade 20 miljoner människoliv. Talet avslutas med ett alternativ: Ett samhälle där folket har makten och inflytande, där resurserna lokalt går till vård, skola och de övriga behoven som existerar och globalt till att utrota fattigdom och svält.
Under talen stannade många förbipasserande och flera av dem ville stödja kampen. Talarna fick bra respons från publik och reportrar. Trots militärens marknadsföring är det uppenbart att ACE inte är någonting som folket stödjer.
Det finns ett motstånd och det finns ett alternativ. Vi kan inte låta oss falla offer för militärens skrämseltaktik. Alla närmanden och allt stöd till Nato och andra krigsmakter är ett stöd till deras krigföring. De vapen som exporteras och den mark som arrenderas till krigsaktörer är två av många exempel på hur makthavarna åsidosätter folket.
Vi måsta organisera oss mot krigshets och upprustning, för människors rätt till trygghet och rättvisa. Gemensamt har vi makt att förändra samhället. ■
