Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund signalerar i ett gemensamt utspel höjda lönekrav i höstens avtalsrörelse. Hur mycket som krävs har de samverkande facken inte preciserat än.–Det här kommer att bli tufft, säger de båda fackens ordföranden, Eva-Lis Preisz och Metta Fjelkner, enligt E24 Näringsliv.
–Jag besvarar dagligen mejl från medlemmar som uppmanar mig att ”Ge dig inte, gå inte med på samma sak en gång till”. Och det kan jag säga att nej, det gör jag inte. Den här gången måste vi utmana dem, säger Fjelkner.
Taggade medlemmar
Enligt lärarfacken är medlemmarna denna gång mycket taggade, efter att ha släpat efter löneutvecklingen i tio års tid. En gymnasielärare tjänar till exempel i dag 10000 kronor mindre än en privatanställd tjänsteman med lika lång högskoleutbildning.Dagens snittlöner ligger på 25800 kronor för en gymnasielärare och på 24000 för en grundskollärare och 21260 kronor i månaden för en förskollärare. Till och med 10 höjdare i Svenskt Näringsliv har skrivit ett upprop för högre lärarlöner pga risken för sänkt kvalitet i utbildningen. Deras eget ansvar för den nyliberala politik som rustat ner skolan låtsas de dock inte om.
Piketpolis
Att det jäser bland lärarna visades i våras, då missnöjet med det tredje årets lokala påslag i det gamla avtalet var så stort att skärrade politiker kallade på piketpolis för att avhysa demonstrerande lärare från läktarna i Stockholms stadshus. Ilskan kommer av tio års eftersläpande löner som i år kulminerat med arbetsmarknadens största bottennapp. Elever och andra fack måste ge lärarna stöd om de tar strid.| –Det blir fruktansvärt tufft, tippar Nils Nilsson, avdelningsordförande för Lärarförbundet i Partille, som säger att förbundsledningen fick mycket hård kritik och blankt nej på en fortsättning i samma spår från representantskapsmötet inför årets avtalsrörelse. –Nu måste förbundsledningen visa sig lyhörd, annars lär hälften åka på kongressen i november, tillägger han. Vad är huvudfrågorna? –Lönerna och arbetsbelastningen, säger Nisse, och påminner om de höga sjukskrivningstalen, som i Partille uppgår till 10%. För 60% av de som är sjukskrivna längre än 90 dagar handlar det om arbetsrelaterade utmattningsdepressioner. Nisse Nilsson menar att det utan en lösning av dessa frågor inte går att hejda den enorma mänskliga kapitalförstöring som det innebär att en lärare bara stannar cirka 6,5 år i yrket. Arne Johansson |
