Lärdomar av oktober skrevs 1924 av Leo Trotskij, som tillsammans med Lenin ledde revolutionen 1917. Skriften kom till i en tid av kris för revolutioner. Först hade revolutioner som omedelbart följde den ryska – i Tyskland, Finland, Ungern, Italien – lidit nederlag. Därefter kom nederlagen för revolutionerna i Bulgarien och Tyskland 1923. Dessa skilde sig från de första eftersom de stod under den Kommunistiska Internationalens ledning. Leo Trotskijs slutsats var att nederlagen 1923 orsakades av den begynnande byråkratiseringen i Ryssland och av bristen på en skolad ledning i både internationalen och de inblandade kommunistpartierna. Lärdomar av oktober skrevs därför, för att sammanfatta vad som verkligen ägt rum i Ryssland 1917.Under samma år, 1924, lanserade Josef Stalin, som efter Lenins sjukdom och död konsoliderat allt mer av makten till sig själv, den så kallade teorin om ”socialism i ett land”. Denna teori, tillsammans med Stalins och hans allierades bristfälliga råd till särskilt det tyska kommunistpartiet, innebar en brytning med marxismen och den politik Lenin stått för.
Lärdomar av oktober handlar till stor del om övergången för arbetarnas parti från att organisera, propagera och vinna stöd till att genomföra upproret för att ta makten. Varken 1924 eller idag är detta omedelbart förestående. Men just därför finns möjligheten att studera tidigare lärdomar. För socialister handlar det om att känna till den ryska revolutionen; första gången som arbetarnas rörelse störtade den gamla regimen och själva tog makten.
Bolsjevikpartiet, som vann majoritet i sovjeterna (arbetarråden) under 1917, var skolat genom studier av tidigare revolutioner och arbetarkamp – den franska revolutionen 1789, revolutionerna i Europa 1848, Pariskommunen 1871 och den första ryska revolutionen 1905. 1924 drog Trotskij slutsatsen att det var hög tid att studera oktober 1917.
Om den tyska revolutionen 1923 konstaterade Trotskij att alla faktorer för revolution fanns där, utom ett kapabelt parti med rätt program, ledning och förankring i klassen. Detta var den grundläggande skillnaden mot Ryssland 1917.
Vad är en revolution?
En revolutionär situation uppstår när ett samhälles ekonomiska, sociala och politiska förhållanden inte kan fortsätta som tidigare. Utvecklingen bromsas eller går bakåt inom ekonomin (1917 av primitiva och imperialistiska egendomshållanden), socialt (1917 av första världskrigets extrema plågor) och politiskt (1917 av tsarens ruttnande envälde). De styrande känner att de inte kan fortsätta som tidigare, och befolkningens massa börjar agera för att förändra sina liv. 1917 startade denna massrörelse med arbetarkvinnornas strejker i februari-mars, fortsatte när arbetarklassen bildade sovjeterna, soldaterna gjorde revolt och de fattiga på landsbygden ockuperade jorden.En revolution kan inte startas på kommando av ett parti. Och om villkoren för en revolution existerar, kommer massorna inte heller att vänta på att nödvändiga partier och organisationer existerar. Revolutionära rörelser kan svepa bort existerande regimer, som t ex i Nepal i april 2006, då kungen tvingades bort från sin absoluta makt. Men vad som sedan händer beror på arbetarklassens organisationer och partier.
Behovet av ett parti
De borgerliga revolutionerna, som den franska revolutionen, genomfördes utan medvetna borgerliga partier. Borgarklassen hade redan utvecklat en stark ekonomisk makt, tagit kontroll över stor del av utbildningsväsendet och styrde i städerna. Städernas egendomslösa stod för masskraften i de borgerliga revolutionerna, men det var bara borgarklassen som kunde ta makten.Arbetarklassens revolutionära uppgift, att störta kapitalismen och införa ett socialistiskt samhälle, kan inte genomföras på detta sätt. Arbetarna måste ta den politiska och ekonomiska makten samtidigt. Istället för borgarnas uppbygge av ekonomisk makt måste arbetarrörelsen och dess parti vara en medveten faktor i revolutionen. Partiet är klassens kollektiva minne av tidigare kamp, en redskap som hela tiden slipar och bygger ut sitt program.
Oktober
I Ryssland 1917 stod det klart att revolutionens inledning, när tsaren störtades i februari, inte löst några av de grundläggande kriserna. Istället fortsatte och förvärrades kriget, nöden, bristen på jord att bruka för de fattiga och det nationella förtrycket. Lenin hade i april vunnit majoritet inom bolsjevikpartiet för linjen att genom att ”tålmodigt förklara” vinna majoritet inom arbetarklassen för att fullborda revolutionen genom att arbetarna måste ta makten.När detta kan ske beror på partiets och massornas erfarenheter. ”Vid en viss tidpunkt är det vanan att betrakta fienden som den starkare som blir det huvudsakliga hindret för segern”, konstaterade Lenin. Det handlade inte om att räkna bataljoner i striden, utan om medvetenhet. När arbetarna förstod att det bara fanns två alternativ, att ta makten eller duka under för en borgerlig militärdiktatur, då måste partiet ge signalen om upproret för att ta makten.
1923 stod det utom tvivel att Stalin och andra i ledningen för den Kommunistiska internationalen aldrig förstått dessa lärdomar av 1917. Istället lanserade Stalin en teori om olika stadier som en revolution måste passera igenom, vilket i samtliga fall där hans råd användes innebar att möjligheten att ta makten förspilldes. Masskamp och stora förhoppningar förbyttes i demoralisering och nederlag.
Att studera oktoberrevolutionen innebär inte att ta den som en blåkopia. Utvecklingen under 1917 var extremt komprimerad på grund av första världskriget och tsarens mycket säregna regim. Senare revolutioner, som den spanska på 1930-talet, har varit mer utdragna. Dagens marxister kan lika lite som tidigare skapa revolutioner, vad det gäller är att förbereda för kommande klassstrider i Sverige och internationellt, genom politiska studier, kamperfarenheter och partibygge.
På sista sidan i denna Offensivspecial finns en utförlig ordlista med förklaringar till några av de begrepp, händelser och organisationer som nämns i Lärdomar av oktober. Dessa har markerats med en asterisk när de första gången omnämns i texten.
Texten och översättningen har hämtats från hemsidan marxistarkiv.se, som publicerat Trotskijs broschyr under namnet Oktoberrevolutionens lärdomar. Vi vill rikta ett tack till marxistarkiv.se, som förtjänstfullt publicerat flera socialistiska klassiker på svenska.
Vi vill också passa på att rekommendera de artiklar som Offensiv hittills publicerat i år om revolutionsåret 1917:
- Sverige 1917 – 90 år sedan revolutionen stod för dörren
Offensiv nr 731, 11 januari
- Ryssland februari 1917: Revolutionen som störtade tsaren
Offensiv nr 738, 1 mars
- För jämlikhet och socialism
Offensiv nr 739, 8 mars
- Apriltesterna: Lenins program för socialism
Offensiv nr 743, 5 april
- Sverige i maj 1917: Nytt socialistiskt parti bildas
Offensiv nr 749, 18 maj
- Julidagarna i Ryssland 1917
Offensiv nr 755, 28 juni
