Runt 100 ilskna Lindängebor konfronterade nedskärningspolitikerna från Region Skåne, samtidigt som den så kal- lade oppositionen från S och V inte erbjöd något alternativ till nedläggningarna av Vårdcentralerna i Lindängen och Hindby.Beslutet att lägga ned och delvis flytta vårdcentralernas verksamhet till det socioekonomiskt starkare Lindeborg är ett hån mot de boende i stadsdelen Fosie. De 10 000 som är inskrivna på Lindängens vårdcentral tvingas nu resa en dryg halvmil för att uppsöka vård. I Lindängen lever många äldre och sjuka, och arbetslösheten är relativt hög, faktorer som påverkar hälsan negativt. Detta lägger extra tyngd bakom kravet på att behålla och utveckla vården i området.
Den styrande majoriteten, den så kallade Fyrklövern bestående av högerpartierna och Miljöpartiet, tycker sig veta bäst vad som är bäst för lindängeborna. När FP- och M-politikerna på plats kände av den hätska stäm- ningen bland de boende och att visste att de inte hade några röster att hämta här, försökte de att parera för frågorna genom att säga så lite som möjligt.
– Hur ska jag komma dit? frågade en äldre sjuk kvinna politikerna, utan att få svar.
– Jag vill inte kalla det nedläggning, utan utveckling, försvarade sig Cathrina von Blixen-Finecke (M) arrogant, till publikens suckar och muttranden.
– Vi har inte blivit tillfrågade, vi fick veta det genom media, sa distriktssköterskan Anna Sövgren besviket.
Nedläggningarna är delvis ett resultat av det hälsoval som regeringen lagstiftat om, som innebär i princip fri etableringsrätt för privata vårdgivare att konkurrera med den offentligt drivna verksamheten, samt en vårdpeng för varje patient. Socialdemokraterna stödde femklöverns införan- de av hälsovalet i Skåne.
– Vi tror på grunderna i hälsovalsreformerna, erkände Rikard Larsson (S).
Oppositionens enda krav var att en ny utredning måste göras för att se över om vårdcentralerna bör vara kvar eller inte. På en direkt fråga om ett maktskifte skulle rädda vårdcentralerna svarade Larsson att ”man kan inte garantera något”.
– Det är tydligt att oppositionen inte är något alternativ. Det är inte i vallokalerna som vårdcentralerna kommer att räddas, utan det krävs protester och kamp från de boende, patienterna och personalen, förklarade Ammar Khorshed från Rättvisepartiet Socialisterna och pekade på den pågående Rädda Vården-kampanjen i Sundsvall som ett exempel.
Protestlistor med underskrifter från de boende i området överlämnades till politikerna och möten tillsammans med personalen på vårdcentra- lerna kommer att hållas framöver för att organisera nya protester mot nedskärningarna.
Tobias Viltonius
