Extremt väder plågar just nu flera av världens mest folkrika regioner. Kommer den brännande hettan i Ryssland och översvämningarna i Pakistan och Kina att väcka nytt liv i klimatfrågan efter fiaskot i Köpenhamn, den kalla vintern i Europa, finanskrisens fortsättning och den s k Climategateskandalen?Den pågående värmeböljan i Ryssland, med flera veckor av temperaturer på 35-40 grader och mer, är enligt chefen för den ryska väderlekstjänsten, Alexander Frolov, den värsta under 1 000 år av skriven historia.
– Det är ett absolut unikt fenomen, ingenting liknande kan spåras i arkiven, säger han enligt Interfax.
Hettan har samtidigt orsakat över 1 000 skogs- och gräsbränder, som har lagt Moskva under en tjock dimma av livsfarlig smog. Undantagstillstånd har även utlysts runt ett lager för utbränt uran i Uralområdet.
Enligt uppgifter på måndag morgon pågick inte mindre än 557 samtidiga bränder. Medan 239 av dessa ha- de stoppats på söndagen upptäcktes 247 nya.
Minst 52 människor uppgavs ha omkommit i bränderna, medan hundratals gårdar har bränts ned och tusen människor uppges ha drunknat när de sökt svalka i sjöar och floder.
Enligt Moskvas sjukvårdschef Andrei Seltsovskij har dödstalen per dag stigit med 50 procent i juli jämfört med för ett år sedan.
– Normala dagar dör mellan 360 och 380, nu dör runt 700, säger han.
Medan hundratusentals välbärgade ryssar har lämnat huvudstaden och missnöjet växer mot den raserade beredskapen pressas också åtminstone i ord ryska politiker till en omvändelse under galgen.
President Medvedev, som under den kalla vintern efter toppmötet i Köpenhamn, avfärdade den globala uppvärmningen som ”ett påhitt av kommersiella krafter”, tvingades den 30 juli erkänna att ”praktiskt taget allt brinner” i 14 regioner och att vädret är ”onormalt hett”.
– Vad som händer med planetens klimat just nu behöver bli en väckarklocka för oss alla, det vill säga alla statschefer, alla ledare för sociala organisationer, sade Medvedev.
Samtidigt som hettan kan pågå i ytterligare en månad har torkan redan inneburit så stora avbräck för årets skörd att premiärminister Putin signalerat om ett exportförbud på vete – med en omedelbar effekt i form av stigande världsmarknadspriser. Även Ukraina och Kazakstan, som tillsammans med Ryssland står för en fjärde-del av världsexporten av vete, är hårt drabbade. Även priset på kött och kyckling lär stiga, då dessa uppföds på vete.
Medan hettan torterar Ryssland, så sköljer i stället monsunregnen som aldrig förr över Pakistan – liksom även i en liknande skala över Kina.
Enligt FN har fler människor, närmare 14 miljoner, redan drabbats av de värsta översvämningarna i Pakistans historia än av tsunamin år 2004, även om antalet hittills rapporterade dödsoffer är långt färre, 1 600.
Ungefär lika många drabbade, 12 miljoner, med hittills över 1 000 döda rapporteras även från mer än hälften av Kinas provinser.
Katastrofen i Pakistan, som hittills har drabbat landets nordvästra region värst, växer när vattenmassorna når ned till den folkrika provinsen Sindhs låglänta områden. Risken är överhängande för att vattenmassorna kan spränga viktiga dammar, liksom för utbrott av kolera och andra epidemier.
När det sociala missnöjet vänds mot regeringens totala handlingsförlamning kan också de politiska konsekvenserna bli svåröverskådliga. De skor som kastades mot president Asif Zardari under dennes besök i och England och Frankrike, där han har ett sommarhus, kan snart komma att följas av mer explosiva projektiler.
I mediaskuggan av Ryssland, Paki-stan och Kina är torka och missväxt även på väg att orsaka en ny hungerkatastrof för åtta miljoner människor i Niger.
Arne Johansson
