Ny IPCC-rapport: ”En kartbok över lidandet”

De kraftiga svängningarna i vattnets kretslopp som klimatförändringarna leder till ökar risken för skyfall, torka, brist på dricksvatten, översvämningar med mera (Foto: Hamish John Appleby / IWMI).

av Robert Bielecki // Artikel i Offensiv

Den nya IPCC-rapporten som publicerades den 28 februari innehåller kanske inte så mycket nytt jämfört med tidigare – klimatkrisen är fortsatt akut – men den varnar för att klimathotet är mer påtagligt och verkligt i allt fler delar av världen, samt att alldeles för lite görs för att ändra kurs. Rapporten är en delrapport av AR-6, den sjätte bedömningsrapporten angående klimatkrisen som beräknas färdigställas i september 2022.

Klimatkrisen har kommit i skymundan med det pågående kriget i Ukraina, men är fortsatt en ödesfråga. IPCC:s rapport pekar på att hotet mot såväl människa som djur bara blir större.
Rapporten beskriver hur ju varmare det blir, desto mer komplexa blir problemen och ju större risk är det att ekosystem når diverse tippunkter, som när de överskrids blir oåterkalleliga (exempelvis tinande permafrost eller glaciärer som försvinner).

När kvantiteten (ökade temperaturer) alltmer övergår till kvaliteten (effekterna av den globala uppvärmningen – värre stormar, skogsbränder, översvämningar, torkor med mera) och dessutom gör det i allt fler delar av världen blir det bråttom att omedelbart genomföra nödvändiga åtgärder.
IPCC kritiserar hur långsamma, sporadiska och ”inriktade inom en snar framtid” åtgärderna är. Framtiden av klimatkatastrofer äger redan rum på många platser i världen.

Rapporten har ett fokus på vatten och vattenanvändning, och konstaterar att flera av de åtgärder som fungerar idag förmodligen inte gör det vid ett varmare klimat.
Konstbevattning används exempelvis effektivt inom jordbruket för att producera livsmedel i torrare områden (som med den globala uppvärmningen blir allt torrare). Men blir det ännu varmare framöver kanske det inte går eftersom grundvattnet då tar slut.
Vatten är en av källorna till allt liv på jorden. Men de kraftiga svängningarna i vattnets kretslopp som klimatförändringarna leder till ökar risken för skyfall, torka, brist på dricksvatten, översvämningar med mera.
– Vatten spelar en viktig roll överallt, även där det inte syns. Mer än hälften av världens befolkning kommer uppleva klimatförändringar genom vattenpåverkan, att det är för lite eller för mycket, på fel plats eller vid fel tid, säger Martina Angela Caretta, en av IPCC:s huvudförfattare, till DN den 28 februari.

Omkring 3,5 miljarder lever i riskzoner för kommande och nuvarande klimatförändringar. Till SVT Nyheter den 28 februari säger också Markku Rummukainen, klimatrådgivare på SMHI och Sveriges kontaktperson för IPCC, att:
– De som redan påverkas mycket är småjordbrukare och de som lever vid kusten som påverkas av havsnivåhöjningen eller är beroende av småskaligt fiske, samt de fattigaste i storstäder.
Martina Angela Caretta, en av IPCC:s huvudförfattare, säger också:
– Vi belyser dessutom att det finns grupper som är extra sårbara, som ursprungsbefolkningar, kvinnor och fattiga som får minst resurser från regeringar och organisationer att anpassa sig.
FN:s generalsekreterare António Guterres skriver på Twitter att ”Jag har sett många rapporter, men ingenting liknar den nya IPCC-rapporten – som en kartbok över mänskligt lidande och en fördömande anklagelseakt av misslyckat klimatledarskap”.

Kapitalismens och imperialismens klimatkriser, krig och misär tjänar bara kapitalistklassen.

En av rapportens huvudbudskap är att det krävs omfattande anpassningar till klimatförändringar som ej längre kan undvikas. Men vad som faktiskt görs helt otillräckligt.
I en artikel i tidskriften Nature den 2 mars riktas också stark kritik mot världens makthavare vars löften om en ”grön omstart” efter pandemin helt har kommit på skam.
Forskarna som har undertecknat artikel har gått igenom G20-ländernas gigantiska stimulanspaket på sammanlagt 14 000 miljarder dollar, och påvisar hur endast sex procent av stimulanserna gick till insatser som kan leda till minskade utsläpp. Oftast handlar det om indirekta utsläppsminskningar, som satsningar på elbilar och laddstationer, vilket är helt otillräckligt.
Samtidigt gick tre procent till områden som kommer att leda till ökade utsläpp, exempelvis kolindustrin. En av artikelförfattarna och tillika biträdande professor vid Johns Hopkins-universitetet i Washington, Jonas M. Nahm, skriver i ett mejl till DN den 2 mars att:
– Övergripande föll länderna för lobbytrycket och fokuserade sina investeringar på att ”bygga tillbaka” status quo. För många länder är gapet mellan löftena i Parisavtalet och deras agerande under pandemin mycket stort.

Vad som också krävs enligt IPCC, utöver insatser för att skydda samhällen mot konsekvenserna av den globala uppvärmningen (skyddsbevattning, buffertsystem, kustzoner som kan hantera översvämningar, infrastruktur som står emot väderkatastrofer med mera), är vad de kallar ”fattigdomsbekämpning”.
Det skulle marxister kunna översätta till klasskamp, en kamp för att de resurser som den ekonomiska och politiska eliten utsuger världens arbetarklass på ska gå till de skriande behoven – för klimat, välfärd och rättvisa.
Det blir mer och mer uppenbart att makthavarna i världen inte är förmögna att vidta effektiva åtgärder mot klimatkrisen. Det beror på de starka vinstintressen som finns inom de fossila bränsleindustrierna, där stat och kapital sitter i samma oljetanker, att så många kapitalister tjänar på status quo och att den omställning som krävs går helt på tvärs med kapitalismens krav på ständig expansion och behandling av naturen som en ”fri resurs”.

Kapitalismens och imperialismens klimatkriser, krig och misär tjänar bara kapitalistklassen. Arbetarklassen globalt är de som får betala, monetärt och med sina liv.
Klimatrörelsen måste kroka arm med fackliga rörelser, välfärdsrörelser med flera och bli till en enad, antikapitalistisk och socialistisk rörelse. Krav måste resas på att ställa storföretag, banker, energibolag med flera under demokratisk kontroll och styre underifrån för att möjliggöra starten av en snabb grön omställning av hela samhället.
Slut upp på de globala klimatprotesterna den 25 mars – ett bra avstamp inför de stora demonstrationer i samband med FN:s klimattoppmöte i Stockholm i början av juni.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!