foto: Mark Yokoyama / Flickr CC
För många önationer har förödelsen varit total efter den senaste tidens orkaner.
Flera förödande tropiska orkaner – Harvey, José, Irma, Katia och nu senast Nate – har den senaste tiden svept in över Västindien, sydöstra USA och Mexikanska golfen med förödande konsekvenser. Särskilt önationerna i Västindien har drabbats extremt hårt.
Orkanen Irma närmast ödelade flera av öarna i Västindien, som Barbuda, Saint-Martin/Sint-Maarten, Saint-Barthélemy, Anguilla, och Tortola. 90 procent av infrastrukturen på Barbuda förstördes och 60 procent av invånarna blev hemlösa, och i Saint-Martin var 60 procent av bostäderna obeboeliga efteråt.
– Klimatförändringarna är här för att stanna och vi vet att det beror på att rika länder missbrukat systemet. Vi däremot, som bidrar med 0,0 procent av föroreningarna är världens största offer, sa Ronalds Sanders, ambassadör för Antigua och Barbuda i USA, till radiokanalen Public Radio International efter orkanens ödeläggelse av Barbuda.
Man räknar med att 1,6 miljarder kronor krävs för att återställa infrastrukturen på ön, pengar som inte finns. Tusentals människor har tvingats evakuera från öarna efter orkanerna – på Barbuda finns inte en enda människa kvar. Och det lär blir värre framöver:
– Jag tror inte att antalet cykloner kommer att öka. Däremot är det sannolikt att temperaturhöjningen
gör att de blir intensivare, och orsakar större skador. En varmare atmosfär innehåller mer fukt, vilket gör att nederbörden ökar, havsnivån stiger och vågorna blir högre, säger den franske klimatologen Robert Vautard, som jobbar i det statliga franska forskningsinstitutet CNRS och ingår i FN:s klimatpanel IPCC, till Arbetet den 29 september.
Antalet klimatflyktingar beräknas öka dramatiskt om naturkatastroferna fortsätter att bli allt intensivare. Enligt migrationsinfo.se, som tillhandahåller forskning och statistik om migration i Sverige, tvingades globalt 26,4 miljoner mellan år 2008-2014 att fly sina hem på grund av olika klimatkatastrofer, som översvämningar, torka och orkaner. Och enligt UNHCR:s beräkningar kan den siffran uppgå till mellan 250 miljoner och 1 miljard år 2050, vilket kan jämföras med att det idag totalt finns strax över 65 miljoner flyktingar i världen.
Klimat- och naturkatastroferna drabbar också de allra fattigaste och mest utsatta hårdast, vilket är ytterligare ett bevis på kapitalismens misslyckande för majoriteten av världens befolkning.
Även FN-rapporten State of the World Population pekar på detta, då den visar att kvinnor i utvecklingsländer överlag kommer att drabbas hårdare av klimatförändringarna och nya, värre naturkatastrofer än andra grupper. Man menar att en av orsakerna är att de utgör en majoritet av jordbruksarbetarna i många landsbygdsregioner, som är en av de sektorer som drabbas extremt hårt av naturkatastrofer, extrema väderfenomen och vattenbrist. Torka och osäkrare nederbörd kommer få dem att tvingas jobba hårdare, och deras döttrar måste hoppa av skolan för att kunna hjälpa till i arbetet hemma.
Offensiv har tidigare skrivit om hur det finns ett samband mellan klimatförändringarna, global uppvärmning och de allt värre naturkatastroferna, och kapitalismens allt mer rovgiriga vinstjakt och marknadsdiktat. Storföretag tjänar, med god hjälp av stater och finansiella institutioner, storkovan på exploateringen och föroreningen av våra gemensamma naturresurser.
Allt fler inser att kapitalismen dödar, direkt och indirekt. Den måste skrotas och förpassas till historiens soptipp. Alternativet stavas socialism, där samhället styrs i samklang med människors, djurs och naturens behov. ■
