Östersunds skolor sätts på svältkur

av Sigbritt Herbert // Artikel i Offensiv

24 rektorer i Östersund skrev i mitten av maj ett öppet brev till politikerna i Barn- och ungdomsnämnden. De undrar där om de ska bryta mot kommunens direktiv eller mot skollagen och arbetsmiljölagen. ”Vi är beordrade att nolla budgeten utan att ta hänsyn till om eleverna drabbas eller inte”, säger en av rektorerna som vill vara anonym till Länstidningen den 16 maj.

Förvaltningschefen Anna Örjebo säger i en kommentar: ”Jag är tvungen att lägga en nollbudget eftersom jag är tvungen att begära av rektorerna att lägga en budget utifrån de ramar vi blivit har tilldelade (…) Vi ska naturligtvis inte bryta mot några skollagar. Naturligtvis måste vi se till att de elever som behöver det får stöd.” 
Hon säger också att hon gått igenom några av skolornas budgetar och sett att det är omöjligt att skolorna kan producera en nollbudget. 
Det här är några av konsekvenserna som rektorerna pekar på:
• Elevassistenter varslas och elever får inte det stöd de har rätt till.
• Större undervisningsgrupper.
• Ökad undervisningstid för vissa lärare.
• Ingen ekonomi att ta in vikarier.

Redan idag är det lärare som inte orkar och bryter ihop. Rektorerna bävar inför hösten. Ansvariga politiker har inte hört av sig och frågat  om behoven inför hösten, inte heller bett om någon risk- och konsekvensanalys.
Kommunalrådet Bosse Svensson (C) säger att ingen har sagt att man ska bryta mot skollagen, utan precis tvärtom. Joel Nordqvist (M), ordförande i Barn- och ungdoms­nämnden, säger att det var fel av rektorerna att gå ut och oroa föräldrarna. Snarare är det väl så att det är rektorernas skyldighet att informera föräldrarna på ett tidigt stadium om man nu anser det befogat.

När skolorna äskade medel inför nästkommande läsår landade man på minus 44 miljoner kronor; skillnaden mellan vad rektorerna anser behövs till den verklighet kommunledningen vill tvinga dem till är himmelsvid. Kommunledningen gör en poäng av att skolpengen är oförändrad, alltså inte sänkt. Enligt rektorerna är det en sanning med modifikation. 
Utgifterna har blivit fler och intäkter har försvunnit. Bland annat har SVA-ersättning på cirka 15 miljoner försvunnit. Dessutom har man räknat fel på skolskjutsar för 2019 på 27 miljoner. Ingen skola har heller fått ersättning för löneuppräkning. I realiteten betyder det en sänkning av elevpengen för 2020. 

Samtidigt ska Engelska Skolan etablera sig i Östersund. En nedlagd gymnasieskola har renoverats på skattebetalarnas bekostnad och hyrs ut till Engelska Skolan till en hyra som inte motsvarar kommunens kostnader. För att strö ytterligare salt i såren skrotar man nu långtgående planer på hur gymnasieskolans lokaler ska användas. För två år sedan beslutades att lokalerna, tillsammans med en närliggande LM-skola, skulle göras om till en högstadieskola med integrerad särskola. Man skulle då få en F-9-skola med integrerad särskola. En lösning alla sade sig vara nöjda med, varpå tjänstemännen började skissa på en sådan skola och la ner ganska mycket tid på arbetet. 
Men när Alliansen vann valet skrotades planerna. Engelska Skolan skulle få flytta till en nyrenoverad skola och kommunen får börja om från början med planerna på en integrerad särskola. 
Engelska Skolan är inte ensam friskola i Östersund. Sedan tidigare finns det tre som tävlar med kommunens skolor om eleverna. Fyra friskolor är kostnadsdrivande. De kommunala skolorna får betala med sämre möjligheter. Den styrande alliansen anser kanske att det är ett pris värt att betala. Man kan visa att privata skolor får ett bättre resultat till ett lägre pris. De har ju också råd att ge utdelning till sina ägare samtidigt som kommunala skolor tvingas skära ned sina kostnader till under minimum. Mumma för friskoleförespråkare.

För majoriteten av Östersunds elever innebär det inget positivt, speciellt inte för de elever som är i behov av särskilda insatser av något slag. Vi har inte sett slutet av Alliansens skolpolitik än, inte heller reaktionerna på densamma.

Byskolor räddas från nedläggning

Under våren har det pågått en utredning om nedläggningar av byskolorna i Lycksele kommun. Men i mitten av maj meddelade kommunledningen att planerna på att stänga skolorna lagts åt sidan och att inga förändringar kommer att göras fram till läsåret 2024/2025. Det är ett glädjande besked och en seger för byborna i Umgransele, Kristineberg, Rusksele och Knaften.
Detta var ytterligare ett kapitel i den långa striden om byskolorna i kommunen. Vid flera tillfällen under det senaste årtiondet har det funnits planer på nedläggningar, men de har gång på gång mötts av hårt motstånd från människor i de berörda byarna. Sannolikt har utsikten av en ny uppslitande strid varit avgörande för att den borgerliga allians som styr kommunen nu backar från nedläggningsplanerna.