Det var i förrförra veckan som Per Björgell i ett mejl till kollegor och anställda på akuten på Skånes universitetssjukhus meddelade att han säger upp sig i protest mot situationen. Snart hade femton akutläkare på avdelningen gått ut i ett öppet brev till stöd för Björgells kritik. Och det är en dyster bild av situationen som Björgell tecknar i sitt mejl. Han menar att verksamheten är underfinansierad och underdimensionerad utifrån nuvarande patientbelastning och vittnar samtidigt om den bristande lyhördhet från ledningen som han mötts av då han vid upprepade tillfällen påtalat bristerna.
– Det är som att stå med fötterna i cement. Oavsett hur ofta man påtalar uppåt i ledningshierarkin att vi för länge sedan har överskridit en gräns, att patientsäkerheten hotas gång på gång, så händer inget. Mitt uppdrag är omöjligt att utföra utifrån dessa förutsättningar, säger Per Björgell till Sydsvenskan.
De bristande ekonomiska resurserna har också inneburit att personalstyrkan är för liten i förhållande till antalet patienter. Normalt har man på akuten haft en belastning på omkring 200 patienter per dygn, i vissa fall upp till 250. På senare tid har antalet patienter gått i taket med upp till 300 vid flera tillfällen.
– Vi gör vad vi kan och vi tänjer oss till tusen, men när det toppar på det här viset har vi ingenstans att göra av patienterna. Då blir det omöjligt att bedriva en säker vård. Personalen gråter och sjukskriver sig, säger Björgell till Dagens Medicin.
Björgell menar att han inte kan fortsätta att försöka leda en verksamhet när personalen bokstavligt talat springer mellan patienterna och syftar på att jourläkarna som jobbar nattetid inte är fler än vad de var på 1980-talet, trots att antalet patienter har fördubblats sedan dess. Vid sidan av ett ökat antal läkare behövs också ett antal ytterligare sjuksköterskor och undersköterskor för att kunna hålla hela akuten öppen samtidigt, vilket man inte klarar av med dagens personalresurser. Flera sekreterare är också sjukskrivna p g a överarbete, skriver Björgell i sitt mejl.
Klinikchefen Lars Stavenow uppger att han delar oron över begränsade resurser och bemanning, men att hans ekonomiska ramar är begränsade. Istället för att skjuta till ytterligare ekonomiska resurser påstår Stavenow att man ska försöka lösa problemen på akutmottagningen genom att förändra dess struktur, och att han därför meddelat Björgell och avdelningschefen att de inte längre får fortsätta som ansvariga.
Även om Per Björgells version av bakgrunden till att han slutar på avdelningen skiljer sig från Stavenows, välkomnar han att ledningen vill göra något åt saken men tror samtidigt inte att åtgärderna är tillräckliga.
I ett pressmeddelande från sjukhuschefen Bent Christensen bemöter ledningen Björgells kritik och menar att hans krav på ökade ekonomiska resurser för att lösa problemen vid akuten inte är realistiska:
– Vi har faktiskt inte mer pengar att dela ut. Därför gäller det att ha tålamod och söka lösningar inom de ramar som finns.
Så sent som i mars meddelade Else Ribbe, chefläkare för patientsäkerheten inom Region Skåne, att hon avgår i protest efter bara ett halvår på tjänsten. Hon anklagade då regionsledningen för ett bristande engagemang för patientsäkerheten och menade samtidigt att det saknas ekonomiska resurser för att fullfölja uppdraget att utveckla patientsäkerheten. Istället för att ta varningssignalerna på allvar och skjuta till mer resurser till vården planerar Region Skåne ytterligare nedskärningar på 400 miljoner kronor vilket kommer drabba samtliga avdelningar och eventuellt få nedläggningar till följd.
Situationen på Sus är inte på något sätt unik.
Det genomförs en vårdslakt runtom i landet som drabbar personal och brukare hårt. Samtidigt har protester genomförts på flera orter, däribland i Göteborg, Karlskrona, Ronneby och Ludvika.
Rättvisepartiet Socialisterna anser att det behövs ett riksomfattande vårduppror för att få stopp på den slakt av sjukvården som sker runt om i landet.
Henrique Norman
RS / Offensiv kämpar för ▼
- Stoppa nedskärningarna i vården.
- För ett landsomfattande vårduppror.
- Öka resurserna till vården för att matcha behoven.
- 200 000 nya välfärdsjobb nu – låt storföretagen och de rika betala!