Parallellt med nedskärningarna sker även en process av omprioriteringar. Denna innebär att landstinget tar bort en lång rad åtgärder till en kostnad av ca 200 miljoner och sedan använder dessa pengar till exempelvis nya vårdmetoder. Landstingsstyrelsen har fattat beslut om utbudsbegränsningar efter en lång rad personalmöten på bland annat alla vårdavdelningar. På dessa möten har målet varit att ta fram förslag på de ”minst prioriterade åtgärderna” och att dessa skulle utgöra tre procent av budgeten.
Därefter har olika tjänstemän och läkare sammanställt förslagen och slutligen har politikerna fattat besluten. Sammantaget innebär processen att personalen tvingats diskutera vad som är ”minst viktigt”, istället för att diskutera vad som borde göras för att det ska finnas resurser till både medmänsklighet och nya vårdmetoder.
Listan på åtgärder som nu stegvis tas bort är lång – 40 A4-sidor. Vissa åtgärder kanske kan upplevas som onödiga och riktiga att kunna sluta med, men det oroande är helhetsbilden. Intrycket är att effekten av att ta bort dessa åtgärder gör vården mindre mänsklig. Utrymmet för omtanke och mänsklig värme reduceras.
Några exempel:
- på medicin/geriatrik ska personalen sluta att erbjuda massage som lindring för patienter med cancer,
- på vårdcentralerna ska man sluta ta blodtryck för säkerhets skull på oroliga patienter,
- inom kirurgin ska man minska antalet plastikkirurgiska ingrepp för att åtgärda ärrtillstånd efter tidigare operationer,
- sluta att operera godartad bröstförstoring hos män,
- anestesin ska begränsa sin hjälp med att sätta nålar på svårstuckna patienter på vårdavdelningar,
- på BB ska tiden begränsas till högst ett dygn för normalförlösta omföderskor,
- på kvinnokliniken ska möjligheten för kvinnor att själv välja abortmetod begränsas.
Det sammantagna intrycket av denna 40-sidiga lista är att det kommer att bli mer konflikter mellan patienter och personal och mellan olika personalgrupper. Personalen kommer alltmer tvingas att säga nej till patientens önskemål. Denna utveckling av mer brutalitet inom sjukvården är skrämmande.
Frank Pettersson
