När Swedbanks aktieägare samlades till en extra bolagsstämma för att genomföra en andra nyemission möttes de av ett 20-tal demonstranter från Septemberalliansen.Enligt Swedbanks nye vd Michael Wolf är syftet med att förmå aktieägarna att skjuta till ytterligare 15 miljarder kronor att skapa ”en oberoen- de bank som kan styra sitt eget öde” och lämna det statliga bankgarantiprogrammet. Att aktiekursen sedan den lägsta nivån på 20 kronor under panikens dagar i mars nu har stigit med närmare 300 procent till 79 kronor har fått vissa att tro honom.
Det är en skönmålning av läget. Att bankkrisen knappast är över visades då Riksbanken för ett par veckor sedan beslutade att troligen för ett helt år framöver bibehålla den rekordlåga styrräntan på utlåningen till bankerna på 0,25 procent – och dessut- om än en gång öka utlåningen till dessa med 100 miljarder kronor, något de även gjorde så sent som i juli. Och först i kön att låna står fortfarande Swedbank.
Swedbank hålls i själva verket fortsättningsvis under armarna av statens gigantiska garantiprogram.
Bankens gamla storägare Sparbanksstiftelserna knäcktes av börsraset i mars. Sedan dess är det statens nästan räntefria lån till banken på över 300 miljarder kronor, vilket till och med överstiger Swedbanks utlåning och garantier i Baltikum på 230 miljarder kronor, som har pressat bankens kostnader.
Det är detta tillsammans med det höga räntegap, som uppstått då banken har fortsatt att hålla en betydligt högre nivå på sin rörliga ränta till bostadslån och småföretag m m, som fått aktiekurserna att åter raka i höjden.
– I grund och botten är det stimulanserna från centralbanker och regeringar som garanterar uppgången, sä- ger Swedbanks egen chefekonom Cecilia Hermansson om det ekonomiska läget i stort och varnar för nya bubblor som lätt kan brista igen i en ”trög och skakig” återhämtning.
Swedbanks egen nya aktiebubbla är i själva verket det mest renodlade exemplet på detta.
Ett annat skäl till både Swedbanks nyemission och Riksbankens nya nödlån till bankerna är det faktum att en baltisk devalvering nu rycker allt närmare.
För det lettiska folket, som nu tvingas att betala ett skyhögt pris för Swedbanks och SEB:s vårdslösa lånebubbla i de baltiska länderna, är läget alltmer desperat.
I början av september blockerade hundratals Bauskabor i södra Lettland motorvägen till Litauen i protest mot att akutavdelningen i stadens största sjukhus har stängts.
Enligt den svältkur som drivits fram av IMF, EU och den svenska regeringen ska hälften av landets sjukhus stängas, däribland Rigas största, liksom en tiondel av alla skolor.
Sjuksköterskor och lärare hör till de många som får se sina löner sänkas med 30 procent.
Samtidigt fortsätter Lettlands ekonomi att rasa utför – BNP föll med 18,7 procent andra kvartalet i år jämfört med samma kvartal i fjol – och nära en av fem är utan jobb. Många av de arbetslösa står helt utan ersättning eller är på väg att förlora den.
Arne Johansson
