Den 11 oktober presenterade den nya skolministern, Jan Björklund (fp), regeringens planer för den nya svenska skolan. Slående var att Björklunds inlägg på DN-debatt var kliniskt rent från allt tal om ökad personaltäthet i skolan och elevernas sociala situation. Utgångspunkten för regeringens förslag bestod av en lista på problem inom dagens skola, främst inom gymnasieskolan. Men tanken att 90-talets hårda nedskärningar på skolan har bidragit till problemen, med många avhopp och ett stort antal elever med icke godkänt, verkar inte ha slagit skolministern.
”För den borgerliga alliansen är en omfattande omläggning av svensk utbildningspolitik en viktig del i vår förnyelse av Sverige”, skriver Björklund och har siktet inställt på att börja med gymnasieskolan.
Ett av förslagen är fler betygssteg, men hur detta, som innebär mer arbete för lärare och ökad press på eleverna, kan öka kunskapsnivån hos eleverna, förklarar han inte.
– Problemet är inte att elever och lärare saknar kunskap om vilken nivå eleverna ligger på, säger Olof Kristmansson, vikarierande lärare och medlem i Rättvisepartiet Socialisterna. Problemet är istället att många lär sig allt mindre i skolan. Och trots att det finns omfattade styrdokument som ger elever rätt till stöd och hjälp i olika former, uteblir hjälpen. På ren svenska: finns det inte pengar i budgeten för ökat stöd eller ökad personaltäthet i skolan, blir det inget till eleven – även om eleven skulle behöva det.
Behovet av hög personaltäthet i skolan är större nu än för 15 år sedan. Nedrustning av välfärden, massarbetslöshet och minskad framtidstro har ökat de sociala problemen och skapat ett brutalare samhälle. Elevers och deras familjers sociala problem följer med in i skolan. Men trots ett större behov av exempelvis små klasser har utvecklingen gått i motsatt riktning.
Sämre arbetsklimat
Både lärare och elever har drabbats av det försämrade arbetsklimatet. I grundskolan i Umeå uppgav 12,7 procent av personalen att de har sömnsvårigheter på grund av arbetet (medarbetarenkäten 2005).I den borgerliga alliansens planer för den svenska skolan finns få förslag rörande elevers och lärares arbetssituation. Det enda som finns är en falsk förhoppning om att fler betygssteg och betyg i ordning och uppförande ska öka möjligheten att hålla nere ljudvolymen i klassrum med allt för stora elevgrupper.
– På Ålidhemsskolan i Umeå inleddes 1999 ett projekt med 20 elever per klass. Då ökade antalet elever med godkända betyg med 25 procent. Att det har genomförts försök med minskade klasstorlekar med goda resultat, tycker jag borde ligga som grund för en översyn av skolan, säger Olof Kristmansson.
En annan förändring är att dela upp gymnasieskolan i tre inriktningar. I dagens skola ger alla gymnasieutbildningar högskolebehörighet. I regeringens förslag införs en 3-årig studieförberedande inriktning. På de två andra inriktningarna, yrkesexamen och lärlingsexamen, skall man kunna välja om man vill läsa två eller tre år. Där ger bara den treåriga utbildningen behörighet till högskolestudier.
Det är ännu oklart vad lärlingsexamen innebär, men enligt förslaget kan huvuddelen av utbildningen ske på ett företag, med andra ord som oavlönad praktik.
– Regeringens förslag går ut på att skapa en elitskola för vissa, säger Olof Kristmansson. Rättvisepartiet står för allas rätt till högskoleutbildning. Vi har länge drivit kravet på studielön – något som skulle ge fler med arbetarbakgrund möjlighet att läsa på universitetet.
Samtidigt menar Olof att det finns ett motstånd från skoltrötta elever att läsa den matematik, svenska och engelska som krävs för högskola.
Måste kunna läsa vidare
– En del elever som drabbats av skolans oförmåga att hjälpa dem under hela grundskoletiden vill, när de kommer till gymnasiet, lära sig ett yrke. Dessa måste ha rätt till en utbildning som i första hand ger dem en bra möjlighet att få ett jobb . Det kan vara en fördel att inte tvinga dessa elever att läsa in högskolebehörighet. Samtidigt ska man komma ihåg att den engelska en bilmekaniker måste kunna kan vara mer avancerad på vissa områden än den engelska man lär sig på natur.– Men dessa elever måste ha en chans att läsa vidare senare i livet om de vill, fortsätter Olof. Med regeringens förslag blir detta svårt. Ett vettigt system vore att låta elever från tvååriga utbildningar ha det tredje året ”innestående”. Vill man läsa på högskola borde man ha rätt till studier på Komvux med studielön.
När man lägger ihop regeringens förslag om fler betygssteg, olika krav för olika gymnasieprogram och att dela upp gymnasiet i tre inriktningar, blir bilden av hårdare sållning tydlig. Uppdelningen mellan vilka som skall gå från gymnasieskolan till arbetslöshet eller ett låglöneyrke och vilka som får möjlighet att läsa vid en högskola börjar tidigare.
Mot bakgrund av regeringens ambition att skapa en låglönemarknad är det än tydligare att förändringarna i skolan handlar om att skapa en skola för eliten – och en för de andra.
Patrik Brännberg
Högeralliansens förslag till ny gymnasieskola
- Gymnasieskolan delas upp i tre huvudinriktningar: en teoretisk som ger högskolebehörighet, en som leder till yrkesexamen och en till lärlingsexamen, där huvuddelen av utbildningen kan ske på ett företag.
- På inriktningarna för en yrkesexamen och lärlingsexamen, skall man kunna välja om man vill läsa in högskolebehörighet.
- Olika program på gymnasiet skall kunna ha olika förkunskapskrav utöver lägsta intag på betyget från grundskolan.
- Fler betygssteg. Idag finns det fem olika betyg: underlag saknas, icke godkänt, godkänt, väl godkänt och mycket väl godkänt.
- Stoppa införandet av gymnasiereformen, Gy-07, som den tidigare regeringen beslutade om och som redan påbörjats.
