Saftiga elräkningar göder energibolagen

De som inte kan betala sin elräkning uppmanas försöka få den uppdelad och göra en avbetalningsplan – eller ta ett banklån! (Foto: Fredrik Hammar)

av Anders Wemmert // Artikel i Offensiv

Ekonomisk kris med rekordhög inflation, skenande matpriser, höjda hyror och boräntor samt rekordhöga elräkningar – så avslutades 2022 och inleds 2023. Den ekonomiska krisen slår allt hårdare mot arbetare inom industrin, sjukvården, skolan, mot arbetslösa och invandrare. Samtidigt gör företag och banker rekordvinster.

Nu i januari kommer elräkningarna för december månad. Det blir ytterligare en tung post i en redan ansträngd ekonomisk situation för allt flera människor. Många kommer inte att kunna betala sina räkningar för hyra och el. Allt fler riskerar att få elen avstängd. I media uppmanar man de som inte kan betala sin elräkning att försöka få den uppdelad och göra en avbetalningsplan – eller ta ett banklån!
Hur många får låna pengar av banken till att betala räkningar? Om man lyckas få ett banklån ska detta också betalas tillbaka och dessutom med ränta. Redan nu skickar snabblåneföretag ut mejl för att locka kunder till att ta dyra snabblån för att klara ekonomin på kort sikt.

Det kan vara intressant att undersöka vad det egentligen kostar att producera el. Under december har snittpriset på el i hela landet varit högre än nånsin, utom i elområde 4 (sydligaste delen av landet).
I genomsnitt har spotpriset över månaden legat på drygt 3 kr per kWh, och på detta tillkommer fasta avgifter som överföringsavgifter, nätavgifter, energiskatt och moms. Sammanlagt ger detta ett pris på drygt 4,50 kr per kWh.
År 2022 presenterades en rapport av föreningen Svensk Vindenergi som gjorts i samarbete med bland annat Energimyndigheten, Vattenfall och Svenska kraftnät. I denna kan man läsa vad det i genomsnitt kostar att producera 1 kWh el från nya anläggningar. Från billigast till dyrast:
• Landbaserad vindkraft, 32 öre per kWh.
• Solel i solparker, 43 öre per kWh.
• Kraftvärme från avfall, 48 öre per kWh.
• Vattenkraft, 52 öre per kWh.
• Havsbaserad vindkraft, 53 öre per kWh.
• Kraftvärme från skogsflis, 55 öre per kWh.
• Kärnkraft, 56 öre per kWh.

I listan har inte miljöeffekter tagits med vad gäller påverkan på miljön vid byggnation av till exempel ny kärnkraft. Inte heller kostnad för lagring av miljöfarligt kärnavfall. Räknas detta in blir kilowattpriset betydligt mycket högre för kärnkraften.
Kostnaden för att producera el är alltså långt under 1 kr per kWh. Inte undra på att elbolagen gör rekordvinster på höga elpriser och gärna ser att energiproduktionen och energidistributionen ägs av privata intressen och drivs enligt marknadsprinciper.
Till de rekordhöga elpriserna som för övrigt inte tros sjunka den närmaste tiden tillkommer de ständiga höjningarna av matpriserna. Mjölk, bröd, ost, frukt och grönsaker blir dyrare för varje vecka som passerar.
Matjättar som ICA, Coop och Axfood höjer sina priser varje vecka för att, som de själva säger, upprätthålla sina vinstmarginaler och kompensera sig för ökade kostnader. Ett tydligt exempel på vem det är som driver på inflationen och hur företagen skor sig på den ekonomiska krisen. Detta kan inte få fortsätta.

Till de rekordhöga elpriserna tillkommer de ständiga höjningarna av matpriserna.

År 2023 måste bli ett år av kamp mot pris- och hyreshöjningar. LO-ledningens kapitulation inför de kommande löneförhandlingarna med krav på 4,4 procents lönehöjning måste förkastas av fackföreningarnas medlemmar. Kravet måste bli som gruvarbetarna i Norrbotten har presenterat, det vill säga full kompensation för inflationen samt för prisökningarna på mat, hyror och energi. Det kräver minst 15 procents löneökning.
Kraven måste kopplas samman med andra krav, såsom:
• Löneavtalen ut på medlemsomröstning.
• Bort med moms på maten.
• Inga hyreshöjningar.
• Indexerade löner.
• Förstatliga energibolagen.
• Förstatliga storföretag och banker.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!