Den massiva studentkampen mot regeringens skolattacker visar vägen.
Över 1,7 miljoner högstadieelever gick den 24 november ut i en andra skolstrejk i protest mot attackerna på utbildningssystemet i Spanien. Några dagar senare backade regeringen inför studenternas krav.
Drygt en månad efter studenternas första strejk kom den utlovade andra skolstrejken som regeringen försökte förhindra genom att ge sken av att de redan hade övervägt förändringar i skolsystemet. Rökridån fungerade inte, utan klassrummen tömdes återigen på elever och på över 50 platser runt om i Spanien hölls manifestationer på initiativ av Sindicato de Estudiantes, studentfacket.
De båda strejkerna, den 26 oktober och den 24 november, hölls mot de av den borgliga PP-regeringen nyinstiftade extraproven som elever och studenter skulle vara tvungna att skriva för att få lov att fortsätta till nästa studienivå. Proven – som står över betygen – innebär segregering och diskriminering genom att hålla tusentals elever och studenter utanför utbildningssystemet.
Extraproven har liknats vid de prov som fanns under Francodiktaturen och är en del av PP:s tidigare skolreformspaket, LOMCE från år 2013, vilket bestod av nedskärningar, höjda skolavgifter, indragna stipendier och privatiseringar.
Till denna strejk hade studenterna blivit uppbackade av Unidos Podemos, samarbetet mellan partierna Podemos och Izquierda Unida som deklarerade att de till fullo stödjer strejken och studenternas krav på en omedelbar skrotning av extraproven och LOMCE.
Även facken CCOO, UGT och STES har uttalat stöd, dock utan att ta ut lärare och skolpersonal i strejk, vilket har fått studentfacket att uppmana lärarfacken att inte bara i ord engagera sig i kampen för en likvärdig utbildning, utan även i handling ta strid sida vid sida med elever och studenter.
PP-regeringen har nu efter trycket från skolstrejkerna, bara fyra månader efter att de försökte smyga igenom de orättvisa extraproven, varit tvungna att backa. Bland annat har de i överenskommelse med två av riksdagspartierna – socialdemokratiska PSOE och liberala Ciudadanos – planerat att skapa en parlamentarisk subkommission för att ta fram en ersättning till LOMCE och under tiden avvakta med delar av de omdiskuterade extraproven.
Att regeringen nu har backat och utlovat eftergifter visar hur organiserad masskamp ger resultat.
De två strejkerna är förhoppningsvis slutet på stiltjen i den utdragna valkampanjen som under en längre tid har hållit de sociala rörelserna tillbaka. Nu står åter klasskampen högst på dagordningen istället för parlamentarism. En ny generation som har vuxit upp i ett krishärjat Spanien med nedskärningar samt hög arbetslöshet står rakryggade och tar strid för sina rättigheter. Studentfacket har gjort ett enormt arbete i att organisera elever och studenter samt värvat och nått ut till nya skikt av ungdomar. Utan studentfackets ihärdiga arbete hade PP kunnat genomföra sina kontrareformer utan större motstånd.
Segern är enorm, men inte garanterad. PP:s löften är ännu inte infriade och att studentfacket fortsätter att hålla dem ansvariga är avgörande för att framgångarna ska konsolideras. Segern visar också hur svag PP:s minoritetsregering verkligen är, vilket också kommer att prägla den kommande politiska perioden i Spanien. ■
