LO har i veckan kommit ut med sin årliga rapport om svenskarnas semestervanor. Rapporten baserar sig på Statistiska centralbyråns undersökning om svenska folkets levnadsförhållanden.
Var och hur man tillbringar sin semester handlar för de flesta om vilken ekonomi man har och är därmed också en fråga om klasstillhörighet. Rapporten visar att just klasstillhörighet har en stor betydelse för våra semestervanor.
60 procent av landets invånare har gjort en veckolång semesterresa under det senaste året. Bland arbetare är det dock mindre än hälften, 47 procent som gjort en resa medan 67 procent av tjänstemännen gjort det. Av arbetarna med lägst utbildning är det bara 45 procent som har rest bort på semestern, medan siffran bland högre tjänstemän ligger på 73 procent.
Tillgång till fritidshus har 55 procent av befolkningen. Ungefär samma förhållanden gäller här. Mindre än hälften av arbetarna har tillgång till en sommarstuga medan 63 procent av tjänstemännen har det.
Rapporten ger en tydlig bild av hur klasstillhörighet påverkar våra liv, såväl på jobbet som på fritiden och semestern. Människor med lägst löner, sämst anställningsvillkor, mest obekväma arbetstider och tyngst jobb är också de som i minsta utsträckning kan koppla av med en semesterresa eller i ett fritidshus.
Var tredje av de sämst betalda arbetarna har varken gjort en semesterresa under året som gått eller haft tillgång till fritidshus.
Sämst i statistiken hamnar
du om du både har låg lön och dessutom är kvinna.
I Sverige tjänar kvinnor i snitt 5 000 kronor mindre i månaden än män och det avspeglas självklart också i att kvinnor har mindre pengar över till resor och fritidsintressen.
SCB har gjort undersökningar om semesterresor och fritidshus sedan 1984 och trenden visar att klasskillnaderna mellan arbetare och tjänstemän stadigt ökar. Innan finanskrisen 2007 var kurvan ganska plan i några år, men efter krisen pekar den stadigt uppåt och andelen arbetare som varken har tillgång till fritidshus eller gjort en semesterresa har förmodligen aldrig varit högre än 2010.
Den ekonomiska krisen verkar ha gett minst lika stora effekter på våra semestervanor som arbetsmarknadskrisen i början av 1990-talet. Resor och fritidsnöjen är det första många tvingas spara in på när man får sämre ekonomi.
Bakom medias bild av svenskarnas idylliska sommarsemestrar döljer sig allt större skillnader till följd av högerpolitiken och kapitalismens kris. Som vanligt är det främst kvinnor och lågavlönade som ligger sämst till i statistiken. Fler och fler får nu bevittna hur tungt det kan vara att inte ha råd, medan andra kan slappna av och njuta av sommar sol och semester.
Matilda Eriksson