
Avrättningarna är ett försök att skrämma befolkningen från att prote-stera ju närmare årsdagen av upprorets början i juni förra året kommer. Förra sommaren såg vi den största massrörelsen sedan den iranska revolutionen 1979.
Nu tror sig den islamiska regimen kunna förebygga nya protester genom att skrämma med avrättningar, men detta kan istället provocera fram en ny våg av massprotester.
Irans kommunistiska partis kurdiska del, Komalah, har som svar på morden utlyst en generalstrejk i Kurdistan på torsdagen den 13 maj.
Den unga befolkningen har tröttnat på diktatur och fattigdom och har varit väl medveten att det varit med döden som insats man intagit gatorna.
De fem som hängdes under söndagen, Farzad Kamangar, Ali Heida- rian, Farhad Vakili och Shirin Alamhouli, var politiska fångar. De satt frihetsberövade under flera års tid i det ökända Evinfängelset i Teheran, där politiska fångar torteras, våldtas och mördas. De dömdes för sin politiska aktivitets skull för brott mot Gud, ”moharem”. Rättegången var en fars, den varade bara i tio minuter utan att någon av dem fick en chans att protestera.
Med de senaste avrättningarna har nu 40 personer avrättats i Iran sedan slutet av mars och totalt 56 personer under 2010. Förra året avrättades 270 personer. Den islamiska diktaturen är öppen med att den ser det som nödvändigt med avrättningar för att ”upprätthålla samhällsordningen”.
Rättvisepartiet Socialisterna uppmanar nu till protester mot avrättningarna. Samtidigt riktar vi stark kritik mot de svenska myndigheterna, som trots avrättningar av politiska aktivister fortsätter att utvisa politiska flyktingar.
Kristofer Lundberg