Straffskatten införd på Irland – vilken väg framåt för vänstern?

2013-07-27 14:42:58


Nästa stora kampanjfråga är regeringens införande av vattenavgifter samtidigt med uppladdningen inför valet 2014.

Den hatade straffskatten på bostäder på Irland har nu införts. Slutligen hade 90 procent registrerat sig för skatten, efter hot om höga böter och fängelsestraff.

Hur ska kampanjerna mot nedskärningarna nu fortsätta? Nästa stora kampanjfråga är att regeringen vill införa vattenavgifter, samtidigt som uppladdningen har börjat inför ­nästa års val.
Oavsett regeringens tidtabell för att införa dessa orättvisa skatter, fortsätter åtstramningarna och nedskärningarna i dess många former. Där-ibland 3,1 miljarder euro i ytterligare nedskärningar i budgeten i oktober. Denna regering driver en hård åtstramningspolitik även utöver kraven från Trojkan (EU, ECB och IMF).

Den senaste tiden har två parlamentsledamöter och tre regionala ledamöter för Labourpartiet avgått. Det visar att det hat arbetarklassen som känner mot Labour (som sitter i regeringen) förmodligen har intensifierats och att politikerna fortfarande känner trycket. Denna trend av avhopp kommer sannolikt att accelerera under resten av året, särskilt på kommunal nivå.
I valet kommer det borgerliga oppositionspartiet Fianna Fail och Sinn Féin att gå framåt. Sinn Féin upprätthåller en antiåtstramningslinje i södra Irland – fram till den dag de eventuellt går in i en koalitionsregering.
Samtidigt placerar opinionsundersökningarna ”övriga och småpar­tier” strax under eller över 20 procent. I Dublin är sifforna något högre. Frågan är om en lista mot åtstramning bestående av folk från kampanjerna och politiska aktivister kan uppnå ett betydande genombrott med stöd bland de hundratusentals som ogillar införandet av hushålls- och fastighetsskatterna och sedan använda fullmäktigeplatserna som en plattform för att stärka kampen mot åtstramningar?
Socialist Party som kommer att ha fler kandidater 2014 än i tidigare val, menar att det spelar roll vem,  förutom vi själva, som fångar upp denna potential. Det är mycket ­bättre att de stora segrar som kan göras så långt som möjligt görs av äkta aktivistkandidater på en vänster- och antiåtstramningsplattform och inte av Sinn Féin eller enskilda som inte deltagit i kampen eller, än värre, av högerkrafter som ibland hängt i utkanten av kampen mot hushålls-och fastighetsskatterna, som t ex Direct Democracy Ireland.

I förra veckan deltog över 50 aktivister på ett möte i Limerick som valde åtta kandidater i staden och länet. Dublin West har också valt åtta kandidater och samlade i förra veckan in över 1 000 euro på en välbesökt fest. Dessa är tydligt aktiva levande kampanjer.
Kampanjerna i Balbriggan, Dub­lin South West, Northside av Cork, Kilkenny och Galway fortsätter ­också med urval av kandidater. Andra ­delar av kampanjen, inklusive i Donegal, Celbridge, Dublin North East och Laois har uttryckt sitt stöd för tanken på en valsedel.
De delar av kampanjen mot hushålls- och vattenskatterna (CAWHT) som inte diskuterar valet, riskerar att läggas i malpåse i väntan på att återupplivas igen när vattenmätarna dykter upp. Detta är slutsatsen från anarkistiska Workers’ Solidarity Movement, vars fåtal medlemmar som var aktiva i CAHWT har försvunnit från de lokala kampanjer där de deltagit.
Bristen på en beslutsam och konsekvent kamp mot åtstramningar bland den bredare arbetarklassen har diskuterats sedan krisen började. Orsaken kan kort sammanfattas med brist på ledarskap och svek från ledningarna i fackföreningsrörelsen samt att majoriteten av arbetarklassen ännu inte är tillräckligt övertygad om en antikapitalistisk, socialistisk politik och ett ekonomiskt alternativ till dagens misskrediterade system.
Denna brist på förtroende finner sin reflektion även bland de bästa av de aktivister vars första instinkt ofta har varit att överlämna kampanjfrågor och valet nästa år till erfarna politiska aktivister. Socialist Partys medlemmar i lokala CAHWT-grupper har uppmunt­rat dessa aktivister att se sig själva som möjliga kandidater i valet för att generalisera sitt motstånd mot åtstramningar, forsätta sin aktiviet och utvecklas politiskt.

Vänsterorganisationen People Before Profit/Socialist Workers Party har agerat på ett annat sätt gentemot samma skikt av aktivister. De erbjuder aktivister att ansluta sig till dem eller att stödja dem.
När CAHWT-aktivister på lokala möten uttryckt sin brist på självförtroende för att vara kandidat eller att icke-partiaktiva i kampanjen ska kunna vara kandidater, har det förstärkts och utnyttjats av medlemmarna i PBP/SWP, som är desperata nog att ge uttryck för att motstånd mot åtstramningar i valet ska kanaliseras genom deras organisation.
PBP/SWP underskattar chansen att en verklig antiåtstramningskraft kan få ett genombrott och ser partilösa kandidater som dyker upp från kampanjen som representerande ett hot mot PBP att vinna platser. Med andra ord är det en sekteristisk position som inte utgår från vad som är av intresse för kampen.
PBP/SWP:s argument mot kandidater på en kampanjlista är att det utöver den politiska plattformen mot åtstramningar och orättvisa skatter finns det en reell risk för att valda personer som inte är del av den befintliga vänstern kommer att ha felaktiga positioner om frågor som resandefolkets rättigheter och abort.
Men i Dublin West, Balbriggan, Limerick, kampanjer i Cork och ett antal andra områden har kampanjer­na gått vidare och lagt till antidiskri­minering i sina program, mot rasism och mot fördomar mot resandefolk.
Det sätt på vilket medlemmar i PBP/SWP och andra har tagit upp risken för att aktivister bejakar reaktionära ståndpunkter är förolämpande. Det representerar en verklig underskattning av kalibern hos arbetarklas­sens aktivister som har deltagit aktivt i kampanjen.
PBP/SWP tror inte på möjligheten att övertyga genom diskussion och debatt.
Det är ironiskt, men delvis förståeligt att PBP/SWP tar upp dessa faror med tanke på erfarenheten av dess systerorganisation i Storbritannien, partiet Respect, som uppstod ur Stop the War Coalition 2003. ­Snarare än att försöka vinna andra krafter och individer till konsekventa vänster- och progressiva ståndpunkter särskilt om sociala frågor som kvinnors och homosexuellas rättigheter, motsatte sig då ledande medlemmar av det brittiska SWP sådana ståndpunkter för att inte stöta bort alliera­de inom Respect, inte minst George Galloway som är emot aborter.

Ingen hävdar att det inte finns komplikationer, risker och utmaningar i att bilda en vallista.
Socialist Party strävar efter att öka utmaningen mot åtstramningsdagordningen och det politiska etablissemanget med deltagande av ett färskt skikt av arbetaraktivister, inklusive vänskapliga politiska debatter och diskussion med dessa andra aktivister, för att vinna dem till en konsekvent antiåtstramningspolitik och progressiva åsikter.
Den höga registreringen för fastig­hetsskatten och andra bakslag, har utan tvekan påverkat stämningen in­m arbetarklassen generellt samt bland aktivister i lokala kampanjer. Men demoraliseringen kan återigen ge vika för ilska när regeringen kommer med nya nedskärningar och påbud.

Michael O’Brien

Socialist Party (CWI Irland)