”Svaret: Upptrappad kvinnokamp”

Samtyckeslagen var ett resultat av MeToo och den kvinnokamp som innan dess ägde rum mot sexism och våldtäktsdomar (Foto: Natalia Medina).

av Louise Strömbäck // Artikel i Offensiv

I maj 2018 röstade den svenska riksdagen igenom en ny lag om sexuellt samtycke, vilket innebär att det måste finnas samtycke för att sex ska vara lagligt. Innan lagen infördes var det upp till offret att bevisa att det hade varit ofrivilligt, en viktig faktor som nästan alltid ledde till att våldtäktsmän friades.

Den nya lagen definierar fler sexuella handlingar som kriminella och inför två nya brott; oaktsam våldtäkt och oaktsamt sexuellt övergrepp. Man kan dömas för dessa brott även om man inte visste eller hävdar att man inte visste att man gjorde någonting fel.
Med andra ord är det viktigt att försäkra sig om ifall en person vill ha sex med en innan man har sex med dem. Den nya lagen är definitivt en förbättring jämfört med den förra, och den har lett till ett ökat antal fällande domar mot våldtäktsmän. Vad som tidigare hade klassats som sexuella trakasserier klassas nu allt oftare som våldtäkt.
Under 2018 uppgav 34,4 procent av alla kvinnor mellan 20 och 24 år att de hade utsatts för sexuella övergrepp, jämfört med 9,9 procent bland kvinnor i alla åldrar (enligt BRÅ:s senaste siffror).

Samtyckeslagen var inte något politikerna gav oss, utan var snarare ett svar på #MeToo-rörelsen och flera andra rörelser mot sexuellt våld och för kvinnors rättigheter.
Under 2010, efter att Julian Assange anklagades för att ha våldtagit två kvinnor, blev dessa kvinnors berättelser mycket ifrågasatta av hela världen. Detta ledde till att en ny diskussion inleddes om varför kvinnor alltid ifrågasätts och om vad som egentligen räknas som våldtäkt. 
Hashtaggen #Prataomdet startades av kvinnor som hade liknande erfarenheter, och den användes av kvinnor för att dela med sig av sina berättelser. Det är viktigt att prata om den här frågan då det ofta handlar om en gråzon mellan vad som är acceptabelt och inte acceptabelt beteende.
Även före #MeToo genomfördes demonstrationer, seminarier och rörelser mot mäns våld mot kvinnor som engagerade både kvinnor och män. Med #MeToo togs frågan upp på arbetsplatser i Sverige; alla fackföreningar har börjat agera mer direkt, och tre av fyra stora arbetsgivare har introducerat åtgärder.

Rättvisepartiet Socialisterna har alltid deltagit i kampen för kvinnors rättigheter och har också hållit i våra egna, lyckade kampanjer.
Lagen i sig själv stoppar inte våldtäkter från att ske. Så länge vi lever i ett kapitalistiskt, patriarkalt samhälle kommer inte kvinnor att befrias från sexuellt förtryck. Många män känner fortfarande att de har rätt till kvinnors kroppar, då de uppfostras till att tro det av ett patriarkalt samhälle. Flickor får fortfarande lära sig att vara passiva och ge plats till och behaga pojkarna.
Fortfarande finns det en systematisk och omfattande diskriminering mot kvinnor. I Sverige tjänar kvinnor i snitt 89 procent av männens löner (om man tar hänsyn till att fler kvinnor arbetar deltid blir skillnaden ännu större). Kvinnor har sämre hälsa och står för 56 procent av det obetalda arbetet i hemmet, enligt den senaste undersökningen. Under de senaste 20 åren har den förväntade livslängden för kvinnor utan högre utbildning försämrats, medan det har förbättrats för alla andra delar av det svenska samhället.

Välfärdssystemet är under hård attack. Nedskärningar inom exempelvis äldreomsorgen, skolan och förskolan blir dramatiska nästa år, pådrivna av skenheliga politiker som kallar sig feminister. 
Genom kamp har kvinnorörelsen säkerställt att skydd för offer för mäns våld är ett obligatoriskt ansvar för kommunerna, även om många av verksamheterna nu är privatiserade, vilket försämrar deras kvalitet. Ett annat problem är att den ökande bostadsbristen är en ledande orsak till överbeläggningen hos kvinnojourerna då det är svårt att hitta nya boenden att flytta vidare till.

Kampen för att förebygga våldtäkter och sexuella övergrepp måste fortsätta. Det krävs ökad kamp hos arbetarklassen och kvinnorörelserna för att stoppa nedmonteringen av välfärdssektorn och istället utveckla den baserat på behoven hos arbetarklassens kvinnor och män. Detta måste vara en antikapitalistisk kamp för ett socialistiskt samhälle fritt från förtryck.


I Stockholm måndagen den 25 november – på Internationella dagen för avskaffandet av mäns våld mot kvinnor – samlas vi på Slussen kl 17.30 till en manifestation mot kvinnoförtryck. Vi behöver en revolt mot mäns våld och övergrepp mot kvinnor, samt mot nyliberalismen och dess skenande klassklyftor, ojämlikhet, bostadsbrist och välfärdsslakt.

Arr: Rättvisepartiet Socialisterna, Unga Socialister, Socialistiska Feminister (fler tillkommer).

Offentliga möten på temat: 
Husby: Ons 27 nov, 18.00 i Folkets Husby.
Hökarängen: Tor 28 nov, 18.30 på Tobaksvägen 6.
Jordbro: Tor 28 nov, 18.30 i Jordbro Kultur- och föreningshus.

För event runt om i världen, klicka på denna länk!

Läs mer:

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!