
– Jag tycker det är fel!, var Baudins kommentar till Socialdemokraternas och Miljöpartiets senaste uttalande om att man inte tänker hindra friskolekapitalisternas fria etableringsrätt och deras möjligheter att plocka ut vinster.
Tyvärr klingade ställningstagandet tomt mot bakgrund av hur LO-styrelsen tänker behandla kongressens beslut att avskaffa LOV (Lagen om valfrihetssystem) och att verka för non-profit, när Baudin i nästa andetag talade om vikten av blocköverskridande uppgörelser kring välfärden och sade sig vara emot ett totalt vinstförbud. Som om han skulle kunna övertala Moderaterna om att avskaffa LOV och att begränsa sina vänners profiter. Trots att han presenterade en kavalkad av fakta som talar klarspråk kring vinstintressets negativa konsekvenser för välfärden, utan ett enda argument för privat drift, klamrade han sig fast vid att vinster, om än små, måste tillåtas och att offentlig drift av hela välfärden inte är ett alternativ.
Klyftan mellan å ena sidan fackledningens handfallenhet för kapitalintressena och å andra sidan gräsrötternas försvar av den överväldigande majoritetens intressen, blev tydligt under mötets frågestund.
Flera inlägg var mycket kritiska mot att LO:s styrelse tycks vara beredd att förvränga kongressbeslutet om non-profit.
Efter mötet träffade Offensiv Andreas Lundh, aktiv i Handels och representant på LO-kongressen när non-profit-motionen antogs. Han menar att Baudins och LO-ledningens förslag inte alls är i linje med kongressbeslutet, eftersom man fortfarande tänker tillåta viss vinst.
– Detta är ju some-profit, inte non-profit. Min tolkning av kongressbeslutet är att inga pengar ska försvinna ur verksamheten i vinstuttag, inget annat!, kommenterade han LO-styrelsens ställningstagande.
Andreas förklaring till LO- och S-ledningens vinstkramande är att det saknas socialistiska principer när man har fallit offer för högerns ideologiska kampanjer under de senaste decennierna.
Det är dags för medlemmarna att organisera en opposition inom fackföreningsrörelsen för att ersätta dagens byråkratiska ledning, som varken respekterar medlemmarnas beslut eller är villiga att ta kamp, med en ny kämpande ledning som vare sig har lojaliteter med storföretag eller privatiseringspolitiker.
Ammar Khorshed