
Utdelade facklor lyste upp tåget alltifrån uppställningen vid Folkets Hus fram till mötesplatsen på Drottningtorget.
Snart ekade också talkörerna mellan husväggarna under en viss vänskaplig konkurrens mellan de paroller som ropades av en grupp SSU:are bakom Socialdemokraternas, IF Metalls och LO:s röda fanborg längst fram och dem som skanderades av Rättvisepartiet Socialisterna (RS) som gick strax bakom täten med banderollen ”Förstatliga Volvo & Saab”.
Ilskan mot regeringen och särskilt Maud Olofsson speglades i paroller som ”Hellre en Saab på parke- ringen än Maud i regeringen” och ”Varsla alliansen, flytta dem till Skansen”.
Minst lika stark var responsen för slagord som initierades från RS avdelning som ”Vem ska äga Saab? – Det ska du och jag”, ”Vad ska vi göra? – Rädda jobben” och ”Med dig har vi inte råd – Avgå Maud!”.
Bland de anställda på Saab finns ännu ingen uppgivenhet, även om oron är mycket stor.
– Vi hoppas fortfarande. Maud Olofsson och regeringen bryr sig inte om arbetare, men nej, vi har inte gett upp, säger till exempel Azra Krupic, montör på dörrlinen med åtta år på Saab, till Offensiv.
Om IF Metall och LO velat hade demonstrationen kunnat samla många fler.
Nu blev det istället väldigt mycket ”Ge mig ett S”-karaktär av tidigt valmöte över alltihop. Alla talare utom välkomsthälsningen kom också från högsta S-ledningen: Mona Sahlin, Tomas Eneroth, Sven-Erik Österberg och IF Metallbasen Stefan Löfvén, som också han ingår i Socialdemokraternas VU.
I budskapet från Mona Sahlin & Co fanns dock inget mer konkret än ”Ge Saab en chans”, det vill säga en statlig lånegaranti, och en kritik av regeringens passivitet, kopplad till en i och för sig uppskattad uppmaning till att stämpla ut Maud Olofsson i nästa val. Men då lär Saabs öde redan vara avgjort.
Maud Olofssons retoriska fråga om vem som ska äga Saab försökte ingen av arrangörerna svara på.
Det svaret gavs i stället framförallt av medlemmar i Rättvisepartiet Socialisterna från Göteborg, Uddevalla och Stockholm som mobiliserade till demonstrationen med tusentals flygblad och över 200 sålda Offensiv i Trollhättan under dagarna innan fackeltåget.
I stället för ständigt nya eftergifter, som i förhandlingarna om ett nytt huvudavtal och nu senast IF Metalls lönesänkningsavtal, måste en massiv kamp organiseras i hela landet för att försvara jobben.
Kristofer Lundberg
Arne Johansson