Ett område som över 60 000 brukar för det natursköna friluftslivet vill det rödgrönrosa styret förvandla till en begravningsplats.
Det rödgrönrosa styret i Stockholm har med hull och hår övertagit Moderaternas arroganta planer på att bygga en stor begravningsplats runt Granholmstoppen på Järvafältet. Men fem i tolv växer nu motståndet från både lokalbefolkningen och alla som vill rädda den internationellt topprankade discgolfpark i området, som i 20 år har bedrivit en förstklassig landskapsvård till gagn för allt friluftsliv.
Den utställning i Tensta om planerna som avslutas den 20 april får inte bli sista ordet. Till söndag eftermiddag den 22 maj planeras också en demonstration mot planerna på Tensta torg.
– Denna fråga är liv eller död för mig personligen, den är väldigt angelägen för de flesta som bor i Järvaområdet. Den är ytterst angelägen för alla världens discgolfare, hälsar Mats Löf, som driver Järva Discgolfpark, på Facebook.
Sant är förstås att norrort, som stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert (S) skriver i ett standardsvar till bland annat en protestskrivelse från Norra Järva Stadsdelsråd, snart får ett akut behov av en ny begravningsplats. Men att Granholmstoppen och ett stort område runt denna påstås vara den bästa placeringen demonstrerar en häpnadsväckande arrogans mot de mer än 60 000 människor i stadsdelarna runt omkring för vilka det natursköna Järvafältet är ett livsviktigt friluftsområde.
De föreslagna planerna omfattar inte mindre än 20 000 nya gravar, varav 9 000 kistgravplatser, samt minneslundar, en servicebyggnad, två ceremonibyggnader, VVS och bevattning, tillsammans med infartsvägar, vägnät till öarna och parkeringsplatser.
Att som Mogert hävda att det ”snarare får positiva effekter på naturmiljön än negativa” och ”inte heller (skulle) utesluta andra former av rekreation och friluftsliv” än den natursköna discgolfpark som inte kan ligga kvar är minst sagt häpnadsväckande.
Stadsbyggnadskontoret blundar även för de stora tekniska och ekonomiska problem som består i att markberedningen på denna plats både kommer att kräva enorma ingrepp och bli fem gånger dyrare än om en befintlig begravningsplats skulle byggas ut.
Än värre planeras nu för fullt detta attentat mot Järvafältet trots att det hela tiden har funnits ett självklart bättre alternativ till placeringen, nämligen vid Hägerstalund i Hanstaområdet nära Akalla bara tre kilometer därifrån.
I sitt brev hävdar Roger Mogert att alternativ till Granholmstoppen har utretts under en flerårig process. Häpnadsväckande nog är det främsta argument han anför mot en placering vid Hägerstalund att det kan finnas ”explosiv ammunition” i marken sedan militären för mycket länge sedan använde Hanstaområdet som målområde för skjutövningar och att ingen djupröjning har genomförts.
Sanningen är att den breda remiss som genomfördes 2003 och som föregicks av en strategisk miljöbedömning tvärtom tog ställning för Hägerstalund. Alla tunga remissinstanser, inklusive Kyrkogårdsförvaltningen och alla de tre dåvarande lokala nämnderna Spånga-Tensta, Rinkeby och Kista utttalade sig för Hägerstalund. Enda undantag var moderaten Bengt Akalla och en namnlista från Järva motorklubb.
Till saken hör att Försvarsmakten i ett uttalande i början av 2006 upprepade att de 40 hektaren vid Hägerstalund är lämpligt för en begravningsplats ”med avseende på eventuell oexploderad ammunition (OXA)” och att Försvarsmakten förklarade sig vara beredd att genomföra en översiktlig ytsökning för att säkerställa detta.
Oron har heller inte varit större än att den M-ledda Stadsbyggnadsnämnden 2007 förlängde avtalet med Järva motorklubb för en motorcrossbana rakt över de eventuella granaterna, ett tillstånd som sedan dess har tillåtits blockera en begravningsplats där – men ett tillstånd som dock faktiskt löper ut nästa år!
Än mer krystade låter argumenten att det skulle ligga något problem i att en begravningsplats vid Hägerstalund skulle tangera (i verkligheten 100 meter ifrån) gränsen till ett Natura 2000-område, som om en motorcrossbana vore mindre störande, och att det kan finnas problem med höga grundvattennivåer, det vill säga samma problem som runt Granholmstoppen.
Kanske kan förberedelserna för en rejäl manifestation den 22 maj förbättra chanserna att rädda Järvafältet. ■
