Socialdemokraterna har steg för steg börjat presentera sitt alternativ till regeringens politik i allmänhet och höstbudgeten i synnerhet.Det började med att S lade fram ”En ny affärsplan för Sverige”, som var precis som namnet säger ett program för att stärka konkurrenskraften hos svensk kapitalism och en vädjan om samarbete.
Efter affärsplanen följde en rad förslag i dess anda, bland annat i form av att partiet önskade en tioårig blocköverskridande överenskommelse som skulle säkra att en ”långsiktig forsknings- och innovationspolitik ligger fast vid regeringsskiften”.
Socialdemokraterna har samtidigt känt sig tvingade att föreslå att Fas 3 avvecklas och mer till skolan. S formulerar även en egen arbetslinje som innebär ”tuffare krav på unga arbetslösa. Efter ett halvår måste personer under 25 jobba eller plugga – annars blir det ingen ersättning” (Aftonbladet den 2 oktober).
Vidare lovar Socialdemokraterna att sänka avgifterna till A-kassan och man signalerade även en höjning av ersättningsnivåerna. Den nya S-ledningen vill nog inte hamna i samma sits som Håkan Juholt, som i början av året inte fick riksdagsgruppen med sig när han ville stryka kravet på höjd arbetslöshetsersättning ur S-skuggbudgeten. Efter den överkörningen blev det snart exit Juholt.
Sammantaget är det inte mycket till alternativ som Löfven & Co lägger fram. Vilket knappast är förvånande med tanke på att S siktar på att slå Alliansen i tävlingen om vem som hårdast försvarar det så kallade finanspolitiska ramverket, det vill säga budgetdisciplin och överskottsmål. ”De senaste veckorna har inneburit ett fyrverkeri av budgetutspel från regeringen. Många förslag har, sedda vart och ett för sig, varit välkomna och konstruktiva. Men sammantaget bryter regeringen enligt sina egna expertmyndigheter (ESV och Konjunkturinstitutet) mot det finanspolitiska ramverket”, upprepar Magdalena Andersson, ekonomisk politisk talesperson (S).Socialdemokraternas huvudanklagelse mot regeringens höstbudget är alltså att den inte är åtstramande nog. Det är svårt att hamna mer fel än så.
Men till militären och försvarsindustrin är Socialdemokraterna beredda att lova mer pengar. S sluter upp bakom regeringens nya super-JAS, ett projekt vars nota slutar på minst 90 miljarder kronor.
Och bara för drygt en vecka sedan lät Socialdemokraterna, via den förre S-ministern Leif Pagrotsky, meddela att man inte är beredd att riva upp någon av regeringens många orättvisa skattesänkningar. S ämnar varken avskaffa de redan genomförda stegen i jobbskatteavdraget eller pigavdraget (RUT), inte heller är det tal om att återställa fastighets- eller förmögenhetsskatten. Fortfarande svävar Socialdemokraterna på målet vad gäller regeringens sänkning av bolagsskatten.
”Men hur ska en socialdemokratisk välfärdspolitik kunna finansieras med en moderat skattepolitik? Det enkla svaret är att det inte går. Och då blir naturligtvis följdfrågan: varför ska man i så fall rösta på Socialdemokraterna?”, frågar sig S-märkta Piteå-tidningen i en ledare den 1 oktober.
Sanningen är att dagens socialdemokratiska välfärdspolitik inte längre i grunden skiljer sig från den ”välfärdspolitik” som regeringen påstår sig bedriva. Det tydligaste beviset på detta är S-ledningens envisa försvar av privatiseringar och vinst i i välfärden. ”Allt tyder nu på att Socialdemokraternas ledning inte kommer att lägga fram ett förslag om ett totalt stopp för vinstuttag ur välfärden till S-kongressen i vår”, skriver Arbetet, f d LO-Tidningen den 28 september.
Ur Socialdemokraternas tafatta opposition hämtar en allt svagare regering sin styrka. Samtidigt som opinionen hårdnar mot det kaos som marknadslösningarna har skapat.
Det understryker vikten av att bygga och sprida kampanjen för Välfärd utan vinst.
