Anhörigvården fortsätter att öka

2006-12-13 13:02:48




Gullan,73 vårdar sin förlamade make Gunnar, 78, dygnet runt för 1 500 kronor i månaden. Antalet anhörgivårdare blir allt fler och besparar landsting och kommun åtskilliga miljoner i vårdutgifter.

Tre, fyra gånger varje natt måste Gunnar vändas i sängen, så att han inte får kramp i benen eller liggsår, varje morgon tar det två timmar för Gullan att lyfta den 90 kilo tunge makens ben, ge massage och sjukymnastik, hjälpa i badrummet och med påklädning. På kvällen är det likadant.
Däremellan ska hon handla och finnas till hands. Tre timmar i månaden har de städhjälp från kommunen.
Av en slump fick Gullan veta av en distriktssköterska att hon har rätt till sina 1 500 kronor i månaden som anhörigvårdare. Gunnar har varit mer eller mindre sjuk och förlamad i 18 år. Retroaktivt skulle kommunen vara skyldig 324 000 kronor.
Tänk om man bestämt att anhörigvårdare ska ha samma lön och arbetsvilkor som annan sjukvårdspersonal!

Barnen ska rycka in

Hemtjänsten är skyldig att hjälpa personer som bor i eget hem ”om det finns ett behov och detta inte kan tillgodoses av den enskilde eller på annat sätt”. Just begreppet ”på annat sätt” har successivt omtolkats av kommunerna.
”Socialstyrelsen har till exempel konstaterat att en fjärdedel av alla kommuner frågar om det bor barn i närheten när de bedömer om hjälp ska ges. Det finns absolut inget stöd i lagen för det” säger Kristina Larsson, forskare på äldrecentrum i Stockholm. Utvecklingen för kvinnor över 80 år som lever ensamma är ett exempel. Sannolikheten att de har hjälp av någon av sina anhöriga, främst sina barn, har på 15 år ökat med 86 procent.
I Sverige är det ca 160 000 pesoner som vårdar sina sjuka eller funktionshindrade släktingar i hemmet. Befolkningen lever längre men hemtjänsten skärs ner. Den som vill ha en bra ålderdom bör alltså se till att ha anhöriga som vill hjälpa till. För samhället håller på att lämna ifrån sig ansvaret.
”Sedan början av 1990-talet har det skett väldiga nedskärningar av sjukvården och äldreomsorgen. Då har man successivt sakta vältrat över detta på anhöriga utan att det egentligen fattats något beslut om det”, säger Kristina Larsson, forskare vid Stockholms läns äldrecentrum.

Medveten avveckling

Det har skett en medveten avveckling av äldreboenden i många kommuner. Det konstaterar Socialstyrelsen och Boverket i en rapport. I den slås fast att mellan 2002 och 2005 minskade antalet platser på äldreboenden i Sverige med 13 500, motsvarande 11,8 procent. I Stockholm var minskningen större, 12,5 procent av antalet platser är borta.
Det som Socialstyrelsen tycker är allvarligast i sin rapport är att det antal äldre som inte får plats på äldreboenden ökar, allt fler vårdas i hemmet. Detta är också ett nationellt mål; att de som vill ska kunna bo kvar hemma.
Eftersom kommunen ger otillräckligt stöd klingar det ihåligt när nya äldreborgarrådet Eva Samuelsson, kd, säger att Stockholm ska bli en mönsterkommun för äldre. Man ska införa en värdighetsgaranti och ge ökad respekt till anhörigvårdare. De ska få lättare att ta tjänstledigt för vård av anhörig. Hon säger ingenting om högre ersättning, avlastning eller för den delen om hur hon tänker korta köerna till äldreboenden.
År 2004 hade 19 091 äldre plats i särskilt boende i Stockholm. År 2001 var de 20 800. 25 procent av de som till sist fick en plats avled inom sex månader (Socialstyrelsen och Länsstyrelsen i Stockholm).
Bara de riktigt sjuka har rätt till plats. Sjukhusen skickar hem jättesjuka äldre som anses färdigbehandlade fast de kanske inte kan äta själva. Folk hinner dö i hissen på väg till ett boende, säger Äldreskyddsombudet i Stockholm.
”Quicker and sicker” är ett begrepp som skämtsamt används; de äldre skrivs ut fortare och i sämre skick. Anhörigvårdare förväntas i högre grad vårda sina närstående.
I Finlands näst största stad Esbo tycker kommunen att man gör för många onödiga hembesök, äldrevården är för dyr. Nu vill man sätta upp kameraövervakning, s k ”välfärdsteve”, hemma hos äldre, främst de som vårdas av en anhörig.
”Många anhörigvårdare är själva gamla och det är tungt för dem att ensamma ha ansvaret”, säger chefen för äldrevården i Esbo. Intresset från statligt håll har varit stort, däremot har man inte frågat de gamla i staden vad de tycker. Det är ointressant (Aftonbladet 3 juni).
Ett liknande projekt testas just nu i Borås. Där har man ställt en dator hos 17 anhörigvårdare och den som vårdas. Varje dag har man kontakt via datorn, två undersköterskor svarar för kommunens service, s k vårdstöd. Fördelarna ses som stora och man sparar in minst 100 000 för varje person som inte behöver en plats på äldreboende eller annan avlastning. Alltså, om man skjuter upp detta bara ett år, tjänar kommunen nästan två miljoner på detta!
De anhöriga kan stötta varandra i ett socialt nätverk (om de orkar) och få viss utbildning (i sjukvård?) vilket förstås är bättre än ingenting. Mångmiljonvinster för Borås kommun blir det om detta kan införas i stor skala, säger de ansvariga lyckligt (Dagens Nyheter 9 maj).
I Socialstyrelsens nya rapport om äldrevården konstateras att i gruppen 45-64 år är det 3 av 10 som vårdar närstående.

Oavlönade vårdgivare

10-20 procent av befolkningen utför någon form av vård, oavlönat. Cirka sju procent ger mer omfattande vård. Var femte yrkesversam person ger vård i någon form inom/utanför hemmet, ibland på heltid. Oftast rör det sig om att handla, laga mat eller städa (Dagens Nyheter 12 maj).
Umeå universitet och SCB delar upp ”informella hjälpgivare” i tre grupper. De säger att nästan var fjärde person i Sverige, 24 procent, över 55 år kan räknas in. Dvs man hjälper regelbundet en äldre, sjuk eller funktionshindrad person.
Anhörigvårdarna är första gruppen, som utgör 3 procent av befolkningen. De hjälper dagligen eller flera gånger i veckan en person inom hushållet, make eller maka oftast.
Omsorgsgivarna, motsvarar 6 procent av alla över 55 år, hjälper dagligen eller flera gånger i veckan en person utanför det egna hushållet. Sex av tio hjälper en anhörig, ofta förälder. Övriga hjälper en vän, granne, arbetskamrat eller annan person som de inte är släkt med.
Hjälparna utgör 15 procent av befolkningen över 55 år. De ger hjälp en gång i veckan eller mindre (Äldres levnadsförhållanden, SCB/Umeå universitet. Metro 28/11).
Utan anhörigvårdarnas insatser skulle vården och omsorgen braka ihop. Men de anhöriga behöver också stöttas för att orka, och det stödet varierar kraftigt från kommun till kommun. Det finns ingen lag som tvingar kommunerna att ge stöd åt sina anhörigvårdare, bara en uppmaning från staten att de ”bör” göra det, vilket gör att ambitionsnivån varierar. Viss avlösning eller dagvård brukar erbjudas men andra former av stöd har minskat sedan 2002, säger Anders Bergh, som utrett anhörigstödet på Socialstyrelsen. Färre träffpunkter för anhöriga, färre studiecirklar eller annan utbildning, färre anhörigkonsulenter. Antalet anhöriga som får ekonomiskt stöd av kommun eller landsting har också minskat. Krav på en tvingande lag ställs nu från Anhörigrådet i Sverige (AHR), som påpekar att vissa kommuner inte ens ansökt om att få en del av de 114 miljoner statliga kronor som anslagits till uppbyggnad av anhörigstöd 2006.

Bygg ut äldreomsorgen

Gullan älskar sin Gunnar och det räknar politiker och tjänstemän kallt med att hon ska göra tills hon, troligen, stupar på sin post. Det är verkligheten bakom borgarnas floskler om valfrihet och respekt för de äldre i Sverige.
Vi måste kräva en uppbyggnad av bra äldreboenden och annan äldreomsorg.
  • Hemtjänst till alla som behöver det, avlasting till anhöriga och lön till de som vårdar.
  • Extra stöd till de äldre som vårdar anhörig, de har också rätt till lugn och vila och frihet från plikter.
  • Rätt för make eller maka att flytta med till särskilt boende, med rätt till egen vård och omsorg.
Åsa Westerlund Karlsson

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer. Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!