Blodläge har spänningen som finns i kriminalromanerna, mystiken som finns i det övernaturliga och de vardagliga problemen i vanliga relationer.
I likhet med Johan Theorins tidigare böcker (Skumtimmen och Nattfåk) utspelar sig även denna bok på Öland.
Blodläget handlar om tre olika personer som alla har flyttat till Stenvik, som ligger vid ett övergivet stenbrott:
Om Per Mörner som har fått ärva en gammal stenhuggarstuga. Om hans dotter som är allvarligt sjuk och om hans pappa Jerry Morner, som är en gammal elitfigur inom porrindustrin i Sverige, och som oväntat flyttar in hos Per (trots deras trasiga relation). Om Vendela Larsson som har återvänt till sin gamla barndomsby i hopp om att komma i kontakt med älvorna på Alvaret, och för att be om deras hjälp. Om den gamla sjöfararen Gerolf Davidsson som har återvänt från äldreboendet till sitt hem i Stenvik för att få lite lugn och ro i vårsolen.
”Per Mörners vänsterhand var sönderbränd, hans revben var brutna och blicken blöt och suddig, men känseln i hans kropp fanns fortfarande kvar. Han kände bensinen som hälldes över honom, kände hur ljummen den var. Jämfört med den kalla kvällsluften var vätskan nästan varm, och den sved och brände när den rann ner i hans hår och in i de blödande såren”.
Så lyder de första meningarna i Blodläge – och redan då får man en vilja att läsa vidare och en förkänning om vad som väntar.
I en fantastiskt välskriven bok lyckas Johan Theorin skapa en spänning och mystik som är helt originell. Spänningen stegras ju längre man läser och det blir allt svårare att lägga ifrån sig boken.
Mordbränder, Markus Lukas, påhittade namn, porrimperium, flickor, minderåriga flickor?, älvor, troll och uppfyllda önskningar, trasiga relationer, mysterium och mycket, mycket mer.
Enligt min åsikt är det här den bästa kriminalromanen som har kommit sedan Millenniumtrilogin av Stieg Larsson.
Sara Lindelöf