Blodig årsdag i Gaza

2007-01-31 13:08:03




Minst 22 personer dödades på Gazaremsan under striderna mellan de palestinska grupperna Fatah och Hamas i samband med ettårsdagen av Hamas valseger den 25 januari 2006.

Risken för att våldsspiralen övergår i ett regelrätt palestinskt inbördeskrig är påtaglig. Utvecklingen på de palestinska områdena, Gaza och Västbanken, pendlar mellan förhandlingar och väpnade strider, då varken Fatahs eller det islamistiska Hamas ledningar har full kontroll över sina väpnade grenar.

Mardrömslik situation

Samtalen om en ”nationell enhetsregering” för den palestinska myndigheten (PA), inleddes i höstas och kulminerade i ett möte i Damaskus mellan president Mahmoud Abbas från Fatah och Hamas politiske ledare Khaled Meshal för två veckor sedan. Förhandlingarna har nu emellertid formellt avbrutits efter våldsutbrottet på årsdagen. I skrivande stund har båda sidor återupptagit sina kidnappningar, mord och attentat mot motpartens förtroendevalda och lokaler.
Situationen är mardrömslik för de palestinska massorna. FN varnade så sent som i december för en humanitär kris i spåren av att den palestinska myndigheten havererat i allt utom namnet. Hälften av de fyra miljoner palestinierna lider av matbrist och två tredjedelar lever under fattigdomsstrecket enligt FN. Gaza, med 40 procents arbetslöshet och ett överflöd av insmugglade vapen, sjunker ner i kriminalitet, våld och desperation.
Hamas valseger för ett år sedan slog ner som en bomb för det imperialistiska ”världssamfundet”. Israel, USA och EU hade hoppats på fortsatt stöd för Fatah och president Abbas, vilka blivit allt mer proamerikanska och gått med på Israels krav på en ensidig vapenvila. Trots att Hamas står för en mer stridbar hållning till Israel, var valet egentligen mer en misstroendeförklaring mot Fatahs korruption och vanstyre. Under året som gått har Hamas möjligen backat något i opinionen, utan att Fatah har vunnit tillbaka sitt gamla stöd.

Kollektiv bestraffning

Som en palestinier på Västbanken förklarade för DN:s Michael Winiarski nyligen, ”Vi älskar inte Hamas, men vi hatar Fatah, eftersom de är tjuvar allihop.”
Hamas har emellertid inte kunnat upprätta någon som helst stabilitet, utan verkar som under en belägring. Regeringens utrymme inskränks av de USA-ledda sanktionerna som påbörjades i mars. Israel har undanhållit skatteintäkter på 420 miljoner kronor per månad – pengar som tillhör palestinierna.
Alltså har Bush och andra västledare, trots sitt prat om vikten av ”demokrati” i Mellanöstern, vägrat att respektera valresultatet och istället iscensatt en kollektiv ekonomisk bestraffning av det palestinska folket. Som följd därav har 160 000 statsanställda, däribland de oproportionerligt stora polis- och säkerhetsstyrkorna, inte fått ut sina löner och gick ut i storstrejk vid två tillfällen under 2006. De obetalda lönerna förklarar en del av våldet mellan Hamas och Fatahs miliser. Samtidigt gör president Abbas – påhejad av USA och Israel – allt för att underminera Hamasregeringen och vinna tillbaka makten.

Våldsam strid om makten

Sedan i oktober har Abbas hotat med att utlysa nyval, ett drag som Hamas kallar för ett ”kuppförsök”. Dragkampen handlar om makt, pengar och inflytande och utspelar sig mellan två väpnade grupper över huvudena på en befolkning som har allt svårare att bry sig om vem som vinner.
Trots sin radikalare ton mot Israel har Hamas i praktiken inte kunnat visa på någon alternativ väg framåt och har därför inriktat sig allt mer mot en koalition med Fatah i hoppet om att frigöra de undanhållna utländska betalningarna. Samtidigt är Hamas splittrat. En falang vill gå med på större eftergifter gentemot imperialismen och Israel, medan andra, under tryck från gatan, vill stå emot.
Den palestinska maktkampen återspeglar dagens explosiva blandning i regionen efter USA:s katastrofala invasion av Irak. De flesta arabregimer – tillhörande islams sunnitiska gren – har öppet stött Fatah och därmed tvingat Hamasledningen allt närmare det shiaislamistiska Iran. Utfallet av sommarens Libanonkrig, då den iranskstödda Hizbollahmilisen lyckades slå tillbaka Israels armé (något de sunnitiska regimerna aldrig lyckades med) har ökat Irans prestige.

Socialistisk kamp behövs

Skulle dagens drag av inbördeskrig övergå till ett verkligt sådant, kommer konsekvenserna att bli enorma för hela Mellanöstern. Till och med Israel, som tillsammans med USA bär ansvaret för situationen, skulle helst vilja undvika detta då man behöver någon sorts palestinsk motpart att – genom ”förhandlingar” – påtvinga sitt intresse. Att återta det direkta ansvaret för de ockuperade palestinska områdena – för el, vatten, sjukvård och ”säkerhet” – skulle vara en mardröm för den israeliska kapitalistklassen.
För palestinierna är behovet av ett oberoende arbetarklassalternativ större än någonsin. Dagens politiska vakuum visar att ingen borgerlig strömning – varken det sekulära nationalistiska Fatah eller det religiösa Hamas – har en lösning. Bara socialistisk kamp för ett självständigt Palestina med stöd från arbetare och fattiga i hela regionen, inklusive de fattiga, i Israel kan besegra imperialismens utsugning och krigföring.

Laurence Coates

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!