Börsras, oro och radikalisering

2007-10-24 15:48:59




Fredagens börsras i USA, på 20-årsdagen av det 22-procentiga raset under den ”svarta måndagen” den 19 oktober 1987, satte hela världens aktiemarknader i ny gungning. I Sverige började det redan tisdagen innan, då en överraskande svag kvartalsrapport påbörjade ett ras för Ericsson, Sveriges då högst värderade börsföretag, på över 30 procent – i kronor över 100 miljarder – under en vecka av många vinstvarningar i både USA och Europa. Som vanligt är det små- och pensionssparare som drabbats allra värst.
Aktiekurserna bygger på spekulationer om framtida vinster. Det förklarar hur en dålig kvartalsrapport, med en beräknad minskning av Ericssons rörelsemarginal från extrema 20,8 till fortfarande höga 16,7 procent 2008 och en fallande prognos för tillväxten nästa år från 7,8 till 5,6 procent, kan få så dramatiska effekter. Än är det inte fråga om en ny akut företagskris för Ericsson, som fortsatt att ta marknadsandelar på mobilsystem i Afrika och framförallt i Asien trots att tillväxten i USA och Europa har stagnerat.
Ändå tycks hela telekombranschen präglas av en tvekan att investera i övergången från andra till tredje generationens teknik, som förstärks av oron på finansmarknaderna. Även om det ännu inte för Ericssons del tycks leda till ett nytt akut hot mot tusentals anställda, rycker detta öde allt närmare för konkurrenter som Nortel och Motorola vars överlevnad kan stå på spel.
Men turbulensen på världens aktiemarknader är allmän. Återhämtningen sedan sommarens larm från USA:s bolånekris tycks vara över. I USA har sämre kvartalsrapporter från Caterpillar och andra storföretag och ängslan inför veckans nya rapporter från bostadsmarknaden sänkt börserna, samtidigt som även råvarupriserna börjat falla. ”Det finns en oro för att en inbromsning för den globala tillväxten kommer att ha direkt koppling till minskad efterfrågan för metaller”, förklarar en råvaruanalytiker.
Internationella valutafonden (IMF) förutser i sin senaste World Economic Outlook bara en blygsamt minskad tillväxttakt från 5,2 till 4,8 procent nästa år. Men detta bygger på att Kina, Indien och Ryssland liksom det senaste året ska stå för hälften av den globala tillväxten. Statistiken utgår också från köpkraftsparitet och inte marknadsvärdet i den globala handeln – då stannar tillväxten på 3,3 procent.
Frågan är också vad som händer när till exempel Kinas enorma export mattas och dess enorma bubblor på fastighets- och aktiemarknaderna briserar. MarketWatch i USA hör till dem som varnar för att spruckna bubblor i de ”framväxande marknaderna” kan leda till en hårdlandning.
G7-länderna har just misslyckats att göra något för att hindra ett fortsatt dollarras, vilket kommer att förstärka den inbromsning av konjunkturen som redan sker i Europa medan USA försöker exportera sig ur sina tilltagande problem och underskott. Den största överraskningen i Electrolux svaga kvartalsrapport tycks också ha varit det svaga resultatet i Europa.
Det är än så länge för tidigt att sia om hur djup och utdragen konjukturnedgången kan bli. Ytterligare räntesänkningar från USA:s Federal Reserve kan tillfälligt förbättra humöret, men den blinda tilltron till kapitalismens aktie- och finansmarknader har redan raserats.
De politiska effekter detta kan få antyddes av en opinionsundersökning av Finacial Times (publicerad 24 september) i Storbritannien, Frankrike, Italien, Spanien, Tyskland och USA. Inte i något av dessa länder svarade mer än hälften ja på frågan om en frimarknadsbaserad kapitalistisk ekonomi var det bästa ekonomiska systemet, i de tre förstnämnda länderna bara drygt en tredjedel. På frågan om Europas ekonomi borde bli mer lik USA:s svarade bara 10-20 procent ja i fyra av de sex länderna, närmare 40 procent i Italien och bara 30 procent i USA!
Att regeringen Reinfeldt upplever stark motvind för sina nyliberala systemskiften är inte något isolerat svenskt fenomen om nu någon trodde detta.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!