Återigen bekräftas bilden av den svenska sjukvården genom flera undersökningar vars resultat publicerats i början av december. Och återigen så är det Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) i Göteborg som utmärker sig negativt.
AFA Försäkringars undersökning, som redogörs för i Göteborgs-Posten den 9 december, konstaterar att de som löper störst risk att bli sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa är de som arbetar inom människovårdande yrken i Västra Götalandsregionen.
Samtidigt publicerar man resultatet av den första medarbetarenkät som har undersökt inställningen till bland annat arbetsgivaren bland de anställda inom Västra Götalandsregionen.
Sifforna är nedslående. Varannan anställd rekommenderar inte SU som arbetsgivare. Av regionens 25 förvaltningar ligger endast två sjukhus inom zonen ”grönt ljus”, som markerar att situationen är under kontroll. Övriga får gult ljus, vilket betyder att det finns stora problem som måste lösas.
De två verksamheter som får godkänt är Frölunda Specialistsjukhus och Angereds närsjukhus, och de har också högst svarsfrekvens, 85,1 procent respektive 86,1 procent. Gränsen för ett tolkningsbart resultat ligger på 60 procent. På SU svarade 65,9 procent av de anställda, ett tecken som i sig pekar på att de anställda inte känner att deras röst spelar någon roll och att de inte kan påverka sin situation.
Vårdförbundet kritiserar genomförandet, bland annat eftersom frågor om ledarskapet endast rör de närmsta cheferna.
Socialstyrelsen har även gjort en genomgång av över 70 akutmottagningar på sjukhus.
Politikerna i Västra Götaland får inte heller här något att vara stolta över. Sahlgrenska har längst väntetid på akuten – 1 timme och 53 minuter innan patienten får träffa en läkare.
Västra Götalandsregionen lanserar samtidigt som dessa undersökningar når offentligheten en satsning för att motverka en situation motsvarande de senaste somrarnas sköterskebrist. Idén kallas förstärkt yrkesintroduktion och går ut på att arbetsplatserna ska erbjuda mentorskap och handledning.
Regionen avsätter 30 miljoner kronor för satsningen och förhoppningen är att hitta 200 sjuksköterskor som examineras i januari 2014.
Ingångslönen för de nyutexaminerade sjuksköterskorna kommer enligt Karin Engdahl (S), ledamot i personalutskottet, att bestämmas i individuella diskussioner.
– Vi har i det här beslutet inte gått in på vilken lön de ska ha, det kommer att ske en vanlig löneprövning.
Varken hon eller Sören Kviberg tror att sjuksköterskestudenternas löneuppror med krav på 25 000 kronor i månaden i ingångslön kommer att vara ett problem. Kviberg pratar istället om ”trygghet i hantverket”.
Sjukhusen inom Västra Götalandsregionen vägrade i somras att gå med på det dåvarande kravet på 24 000 kronor i ingångslön som studentupproret krävde, utan höll fast vid dryga 21 000 kronor.
Handledningen och mentorskapet som utgör basen i den förstärkta yrkesintroduktionen kommer att skötas av befintlig personal, inga resurser tillförs för nyanställningar och den många gånger återkommande och hårt kritiserade underbemanningen kommer alltså att tillåtas fortsätta.
Trots att Socialdemokraterna redan utannonserat att den rödgröna majoriteten i Västra Götalandsregionen inte kommer att finnas kvar efter valet 2014, är detta tveklöst ett tidigt exempel på valfläsk.
Rättvisepartiet Socialisterna/Offensiv stödjer naturligtvis satsningar på vården efter de åratal av vårdslakt som politikerna har stått för, men om de inte är genuina så måste detta kritiseras.
Allt pekar på att vården i Västra Götaland bibehåller sin jumboplats och för att ändra på detta så krävs det en massiv upprustning, med inflytande från personal, patienter och anhöriga som vet var resurserna behövs.
