Children of the enemy

En gripande film om att rädda barn från ett fruktansvärt fångläger, samtidigt som svenska myndigheter slår dövörat till. Foto: Rena Effendi

Children of the enemy är filmen om hur sju barn mellan 1 och 8 år gamla räddas från fånglägret al-Hol i norra Syrien.

STEFAN LUNDQVIST

Al-Hol är ett gigantiskt läger för krigsfångar och terrorister från IS (Islamska staten). Här finns också spillror av IS-familjer, däribland sju svenska barn som blivit föräldralösa sedan deras föräldrar dött i slutstriderna för IS. 

Den som räddar dem från det ökända lägret är inte någon humanitär organisation typ Röda Korset, inte heller någon hemlig regerings insats lett av agent Carl Hamilton. Istället är det barnens morfar Patricio Galvez som efter många till intet förpliktande kontakter och stöd från myndigheter och hjälporganisationer inser: ”JAG måste åka och hämta barnen!”

Tack vare filmaren Gorki Glaser-­Muller får vi följa Patricios resa och envetna, kärleksfulla arbete med att få hem barnen från al-Hol. 

Det är ett läger med 70 000 fångar där barn dör varje dag. En människorättsadvokat berättar i filmen bland annat om hur ett barn fallit ned och dött i ett kloakhål.

Patricio sörjer sin dotter Amanda som dog i januari 2019, men som han förlorat inflytande över många år tidigare. Hur kunde det bli så här? Patricio förebrår sig själv för att inte ha varit en mer närvarande pappa i sitt liv som musiker. 

– Jag tänkte att huvudsaken var att hon var lycklig.

Amanda konverterade till islam tillsammans med sin mamma. De båda radikaliserades snabbt och Amanda blev snart bortgift till Sveriges mest ökände jihadist och  IS-sympatisör Michael Skråmo. Tillsammans följde de honom till IS krig i Syrien 2014.

Kampen för att rädda sina barnbarn blir för Patricio också ett sätt att hantera sorgen och självförebråelserna. ”Kunde jag inte rädda Amanda ska jag i alla fall göra allt jag kan för att rädda barnen.”

– Det här handlar inte bara om två terrorister, det handlar om sju oskyldiga barn. Barnen har sett så många hemska saker. Äldsta pojken har sett sin pappa dö av att bli skjuten i Baghuz, IS sista fäste.

Patricio reser till Erbil i norra Irak där han inreder en hotellsvit med sju sängar och förbereder med barnkläder och leksaker. Patricio vill följa alla lagar och regler. Han samarbetar med svenska myndigheter, men de regeringsintyg han behöver för att få loss barnen kommer aldrig och det går veckor mellan myndighetens samtal till Patricio, medan svenska ambassaden inte heller besvarar hans uppringningar. 

Det är rörande när han, en varm kärleksfull morfar, så småningom får träffa barnen i al-Hol. Hans kramar och skoj möts av försiktiga leenden från bleka, hålögda barnbarn. 

Det blir spännande när han flera veckor senare inte finner sig i att behöva vänta på intyg för att få hämta barnen längre, utan tar saken i egna händer. För medan svenska diplomater nyligen snabbt flögs ut från Kabul när talibanerna närmade sig lämnades 2019 de här föräldralösa små barnen ensamma till sitt öde bland IS-fångar i månader fram tills Patricio ingrep.

– Barnen har hungrat sedan november 2018 och varit i lägret i två månader och det händer inget konkret, säger Patricio, checkar ut och åker mot al-Hol. 

I taxin på väg dit möts han plötsligt via telefon av kontraorder från svenska myndigheter och en hjälporganisation att barnen redan hämtats. Av vem? 

När väl barnen kommit tillrätta blir det dramatiskt när barnens mormor, sedan 2015 boende i Göteborg och skild från Patricio sedan 1993, plötsligt ansluter till hotellsviten i Erbil där Patricio och barnen installerat sig. 

Till en början har Patricio inget emot det då ”hon bara vill väl och barnen behöver henne”. Men när hon efter inledande kramar bara pratar arabiska med barnen och spelar upp böneramsor på sin mobil förbjuder Patricio religion, vilket utlöser gräl och bråk. Barnen ska inte behöva utsättas och påminnas om det liv de just räddats från, argumenterar Patricio.

Children of the enemy lyfter fram kritik mot Sveriges och Europas brist på engagemang och framför allt konkreta insatser.

Patricios erfarenheter av regeringens avsaknad av konkret hjälp till att hämta hem barnen i al-Hal är desamma hos människorättsadvokaten Clive Stafford Smith: 

– Politiker är fega och just nu vill de inte göra något alls. Du måste hela tiden visa vad som händer om de inte gör något. Det måste kosta dem mer än att de kommer undan med svepskäl. 

Patricio är besviken på hur svenska och andra europeiska länders regeringar har lämnat barnen i sticket.

Den humana bragd som Patricio utför ensam korsklipps i filmen med hur debatten om barnen till ”IS-föräldrar” samtidigt låter i Sverige.

Sverigedemokraternas Adam Marttinen tycker exempelvis:

– Ta av dem deras svenska medborgarskap. Skulle de här personerna inte längre vara svenska medborgare kommer de inte längre vara Sveriges problem.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) säger å sin sida: 

– Om de kommer till en svensk ambassad eller beskickning skulle vi pröva deras ärenden noga.

Aktuellts programledare: 

– Ja men, det kunde de ju inte göra då de hålls kvar i läger?

Gorki-Glasers film följer Patricio nära och vi får vara med på det mesta under räddningsoperationen, hans reflektioner över allt som händer och inte händer. Jag lever mig in i hans situation. Det handlar om sju traumatiserade barn, i behov av kärlek och omsorg, mat, sömn, lek, blöjbyten, läkarundersökningar, flygbiljetter.

Filmen är aktuell och stark om hur barn först drabbas i ett av vår tids värsta krigsområden och sedan av fega politiker, rädda för att av politiska motståndare anklagas för att bistå IS, oavsett om det är oskyldiga, föräldralösa barn vi talar om. Svenska myndigheter tycks ändå här i tysthet ha tvingats hjälpa till sedan väl Patricio själv sparkat igång operation hemtagning och fått stor uppmärksamhet i media.

Men ingen svensk myndighetsperson intervjuas (ställer ej upp?). Däremot får vi ta del av ett telefonsamtal där en av dem tillrättavisar Patricio för att ha läckt deras information till media. 

Patricio kom hem till Sverige med sina sju barnbarn i juni 2019. Barnen är idag placerade av socialtjänsten i olika familjehem. Patricio träffar dem regelbundet och säger att de har det bra. Han betonar i filmen hur viktigt det nu är att de får mycket kärlek och lugn efter allt de har tvingats utstå under sina första barnaår. ■

Filmen Children of the enemy hade biopremiär i maj men finns nu på streaming på triArt film för 39 kr.


Titel: Children of the Enemy

Regissör: Gorki Glaser-Müller

Premiär: 2021

Längd: 97 min

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!