
– Första veckan när jag kom staden Sulaymaniyya var det oroligt. Flera tusen unga, studenter och arbetare demonstrerade. Militären attacke- rade demonstrationen, 100 skadades och en dog, berättar Tamineh, som blev ögonvittne till händelsen.
5 000 militärer ockuperar gatorna dag som natt. Regimen griper nu aktivister, journalister och författare. Flera är bortförda och försvunna.
– Vid tidigare protester har demonstranterna sökt skydd på smågator, men nu är det militärer överallt. Det finns ingenstans att söka skydd. Det finns militär överallt. På Frihetstorget och Saratorget är militärer beredda att skingra alla folksamlingar, berättar Tamineh.
– Ungdomar samlades alltid när de väntar på minsta lilla gnista för att få protestera. Arbetslösheten är största orsaken, men militären ockuperar allt utrymme.
Alliansen mellan PUK och KDP förbjöd 1 maj.
Då demonstrationer inte var möjliga firade Tamineh 1 maj i Zrgoz tillsammans med 500 av de 800 som bor i staden, vilken har ett litet självstyre under Komalas kontroll.
Rättvisepartiet Socialisterna stödjer det kurdiska folkets kamp. Lösningen ligger i arbetarklassens och de fattigas organisering för socialismen.
Kristofer Lundberg