Nu blöder de redan tomma ladorna var det kärva budskapet från finansminister Magdalena Andersson (S) i tisdags (den 20 januari). Med hänvisning till den svaga världskonjunkturen skriver regeringen ned tillväxten för i år och är inte längre lika optimistisk vad gäller arbetsmarknadens utveckling som för några månader sedan. Arbetslöheten kommer att fortsatt ligga på höga 7,7 procent.
– På kort sikt ser vi att den svenska tillväxten fortfarande inte riktigt har tagit fart. Den långsamma återhämtningen i omvärlden håller tillbaka tillväxten i den svenska ekonomin, menade finansministern när hon presenterade regeringens prognos för den ekonomiska utvecklingen 2015 och 2016.
”Det är uppenbart att det finns inte pengar”, var den slutsats som finansministern drog av sin egen prognos. Men inget kan vara mer felaktigt. Att statens finanser urholkats är främst en följd av alla skattesänkningar som Alliansen genomförde och som Socialdemokraterna idag stödjer. Skattesänkningarna gav mindre pengar till välfärd och mer till de redan rika, storbolag och banker.
Sanningen är, som ETC:s Johan Ehrenberg skrev i augusti i fjol, att: ”Reinfeldt har sänkt skatteinkomsten sen 2007 med 980 miljarder kronor. Det är den samlade kraft offentlig sektor förlorat genom sänkta inkomstskatter, bolagsskatter och moms. Samtidigt har man inte klarat av att finansiera dessa väldiga skattesänkningar. Statsbudgeten går med underskott”.
De ökade kostnaderna för sjukskrivningar och flyktingmottagning som finansministern anger som skäl till varför ”ladan” bara har blivit tommare är mycket små summor i jämförelse med borgarnas rån av statskassan.
Det finansministern och regeringen gör är att hissa krisflagg i syfte att motivera såväl fortsatt åtstramning som nya skattehöjningar och nedskärningar. Detta i en tid då det verkligen skulle behövas offentliga satsningar på jobb, välfärd, bostäder och infrastruktur.
Samtidigt som finansministern hävdar att det inte finns pengar, kommer rapporter om att storbolagen och bankerna kommer att dela ut rekordstora summor i år till sina aktieägare. Oavsett hur det går väntas utdelningarna slå nya rekord. ”Många bolag har starka kassaflöden och kan därför dela ut en rejäl slant till aktieägarna. Enligt nyhetsbyrån Bloomberg väntas de totala utdelningarna uppgå till 192 miljarder kronor jämfört med 164 miljarder kronor förra året, en ökning med 17 procent”, rapporterade TT den 17 januari.
Andra beräkningar pekar mot att aktieägarna får dela på 217 miljarder kronor, vilket är drygt 20 miljarder mer än det gamla rekordet från 2006. Så visst finns det pengar. Vad som krävs är en kamp för en fördelning av de rikedomar som finns – från välbärgade, storbolag och banker till offentlig sektor och arbetarhushållen. Kort sagt: Det behövs kamp för en socialistisk politik som utgår från behoven. ■
