foto: Ada Salomón
Flyktingamnesti nu! (Illustration: Ada Salomón)
”Nya gymnasielagen” skulle låta tusentals ensamkommande andas ut, åtminstone tillfälligt, och få en chans att stanna i Sverige. Men bara några dagar efter att lagen trädde i kraft kom ett hårt slag: Migrationsdomstolen i Malmö vägrade döma enligt lagen, som dömdes ut som för dåligt beredd. Domen i Malmö följdes av en liknande från Migrationsdomstolen i Stockholm. Nu har Migrationsverket beslutat att frysa alla ansökningar (utom där de ger direkt avslag) i väntan på att Migrationsöverdomstolen prövar frågan.
Istället för passiv väntan på att en handfull jurister ska få avgöra ödet för upp till 9 000 unga människor behöver domstolarnas sabotage nu mötas av förnyade protester.
Den 1 juli började den så kallade nya gymnasielagen gälla och tusentals ansökningar strömmade in. Men den 6 juli beslutade Migrationsdomstolen att inte tillämpa den nya gymnasielagen med hänvisning till att beredningen av lagen har varit ”otillräcklig”. Den 13 juli dömde även Migrationsdomstolen i Stockholm ut lagen, med motiveringen att de sänkta kraven på ”styrkt identitet” går emot EU:s lagar som står över Sveriges. Den 18 juli stoppade Migrationsverket tillfälligt sin handläggning av ärenden som bedöms kunna ge bifall. De fortsätter att ge avslag på ansökningar som bedöms som chanslösa.
Hittills har 4 000 ansökningar kommit in. 100 har avgjorts – tio bifall och 90 avslag. Nu riskerar lagen som helhet att underkännas när domstolarna överprövar riksdagen.
Domarna i Malmö och Stockholm vänder sig båda emot de sänkta kraven på bevisad identitet. För de allra flesta som har flytt länder som Afghanistan, som i årtionden har varit i krig och inte har fungerande folkbokföring, är det omöjligt att möta identitetskraven som de formuleras av domarna.
I Malmö hävdar domen att riksdagens beredning (i andra omgången efter att lagförslaget har sänts ut på en första remissrunda i november 2017) inte håller måttet jämfört med hur lagar brukar beredas. Med detta som grund menar domstolen att den inte kan tillämpa lagens undantag från kravet på att identiteten hos den som får studie- eller arbetstillstånd ska vara ”klarlagd”.
Det är extremt ovanligt att en domstol vägrar att döma enligt en lag som riksdagen har stiftat. År 2010 gjordes ändringar i Regeringsformen (en del av Sveriges grundlag) som ger mer makt åt domstolarna att överpröva lagar. Att hänvisa till hur en liten del av en lag beretts för att i praktiken omintetgöra lagen som helhet är ett mycket aggressivt steg. Det är dock inte uteslutet att det får stöd i Migrationsöverdomstolen – det finns uppenbarligen en törst för att ”experter” ska få större befogenhet att överpröva de folkvalda.
Migrationsdomstolen i Stockholm menar att de ändrade identitetskraven strider mot Schengen-avtalet, alltså EU:s lag. Även den här domen sätter ljuset på svaga punkter i den svenska demokratin. EU-lagar gäller över svenska lagar – en av funktionerna med EU är ju att ge systemet en större slägga att slå ned på folkviljan med. Men också den här domens tolkning framstår som hårddragen – andra Schengen-länder som Norge och Tyskland möjliggör för tillstånd för samma grupp.
Malmö-domen har överklagats till Migrationsöverdomstolen. Om Migrationsdomstolen ger prövningstillstånd, går med på att ta upp överklagan, kan den göra det i september. Migrationsöverdomstolens dom skulle bli vägledande för de lägre Migrationsdomstolarna och för Migrationsverket.
Det juridiska paragrafrytteriet om identitetskravet är en rökridå för en politisk agenda som misstänkliggör människor på flykt, göder splittring, rasism och klyftor och går in för att krossa solidaritet och tilltro till organisering och kamp. De som ansöker på nya gymnasielagen har ju befunnit sig i Sverige i ungefär tre år – gått i skola, levt i familjer eller på HVB-hem, haft kontakt med en rad myndigheter och i det erkänts som personer med en identitet. Nu är det hög tid att ta tillbaka initiativet med förnyad kamp för amnesti för alla på flykt.
Den nya gymnasielagen, med alla sina brister, tvingades fram av den massrörelse som startade med Ung i Sveriges sittstrejk för nästan precis ett år sen. Kampen gav hopp till tusentals unga på flykt och till tiotusentals hjälpare och aktivister. Starka krafter inom staten vill krossa det hoppet – nu är det upp till rörelsen att svara.
De två framgångsrika blockaderna av utvisningsförsök via reguljärflyg som har genomförts de senaste dagarna är exempel på de skarpare metoder som behövs. Idén om strejk för flyktingamnesti har också förts fram – till exempel att alla som inte står ut med den omänskliga flyktingpolitiken skulle sjukskriva sig en dag – och behöver diskuteras.
De politiska slutsatserna behöver också luftas – det blir allt tydligare att det är det kapitalistiska systemet som inte har utrymme för en mänsklig flyktingpolitik, som alltmer vilar på statlig rasism, toppstyre, krig och brutalitet. Kampen för amnesti är behöver koppas till kampen för ett socialistiskt samhälle.
