foto: Elias Theodorsson
100 lärare riskerar att förlora sina jobb på Göteborgs kommunala gymnasier, vilket har fått elever på Shillerska gymnasiet att mana till strejk.
Elever på Schillerska gymnasiet i Göteborg manar till strejk mot nedskärningar på Göteborgs kommunala gymnasier. 100 lärare riskerar att förlora sina jobb, enligt Göteborgs-Posten. I samma tidning har man också kunnat läsa artiklar med rubrikerna: ”Facket rasar mot nedskärningar ” och ”Skolans elever protesterar också”.Den senare rubriken syftade på ett gäng Hvitfeldtskaelever som har dragit igång en kampanj, kallad Vår skola vår stad, mot nedskärningarna på Göteborgs gymnasier. På Hvitfeldtska, där runt 20 lärare planeras sparkas, kommer arbetsbelastningen per lärare i så fall öka från 600 till 700 kurspoäng vardera. Det innebär 100 timmar mer i undervisningstid.
– Bara i år har två av mina lärare gått in i väggen. Det är redan knapert som det är, säger Hvitfeldtskaeleven Beatrice Åberg, medlem i kampanjen Vår skola vår stad, till Göteborgs-Posten.
På Schillerska gymnasiet (där undertecknad går), skulle den ökade arbetsbördan av att, som planerat, ta bort 20 lärare (en tredjedel av lärarstyrkan) sannolikt inte bli mindre.
Över hela landet pågår en kris inom gymnasieskolan. I Västra Götaland har under den senaste tiden Ale gymnasium och John Bauer-gymnasiet i Borås lagt ned, på grund av för få sökande. Om nedskärningarna på de kommunala gymnasierna i Göteborg, som planeras inträffa i augusti, säger Robert Hammarstrand (S), ordförande i utbildningsnämnden:
– Det här är en olycklig konsekvens av minskande elevkullar och en överetablering av friskolor. Nu sitter vi i den här sitsen.
Olycklig men logisk, skulle jag vilja säga. Själva tanken med det fria skolvalet och friskolor är att skolorna ska konkurrera sinsemellan om elever.
I konkurrensens tecken måste ju någon då falla bort. Det leder till dålig kontinuitet för eleverna när skolan man går på plötsligt måste läggas ned på grund av för dålig lönsamhet. Nu har etableringen av friskolor blivit så massiv, att i kombination med färre antal niondeklassare, blir antalet skolor med sökande till alla utbildningsplatser mycket få.
Vi har sannolikt inte sett den sista skolnedläggningen i närområdet än och när en friskola lägger ned är den kommunala skolan skyldig att ta över dess elever. Sett från det perspektivet känns det som en tickande bomb: Vad händer om en nedbantad kommunal skola plötsligt får ta över elever från nedlagda friskolor?
Sedan är orsakerna inte bara de som Robert Hammarstrand nämner.
Kampanjen Vår skola vår stad pekar med hela handen på elevpengen i Göteborg, vilken är betydligt lägre än landets snitt.
– Det är inte rätt att skolpengen är 10 000 kronor lägre här än i Stockholm och Malmö. 10 000 gånger de 1 800 elever som går på Hvitfeldtska – det är mycket man hade haft råd med om skolpengen var högre, säger Beatrice Åberg till Göteborgs-Posten.
På Vår skola vår stads protestlistor (vilka på kort tid undertecknades av cirka 1 000 personer) står det också: ”Höj skolpengen och stoppa nedskärningarna i Göteborgs gymnasieskolor”. Värt att nämna, vilket belyser att det verkligen är nedskärningar vi talar om och inte ”kostymanpassningar”, är att Hvitfeldtska har fler sökande än tillgängliga platser.
Konsekvenserna av personalbantningarna har vi fått en glimt av i förslaget om att bygga om klassrum på Hvitfeldtska för undervisning av 64 elever samtidigt, i vissa ämnen. Det vore förödande för undervisningen, som skulle likna universitetsföreläsningar utan möjlighet för alla elever att ta hjälp av läraren. Man får en större skillnad mellan de mest studiebegåvade och de med större hjälpbehov.
Stämningen är upprörd bland lärare och elever på berörda skolor.
Ovan nämnda Vår skola vår stad samlade till en elevprotest utanför utbildningsnämndens möte, kallad ”Picknick för skolan” den 26 mars, på vilken över 200 elever, från främst Hvitfeldtska gymnasiet och Schillerska gymnasiet, dök upp.
Upprorsviljan spirade och en elev gick spontant upp och föreslog en blockad av portarna till Stadshuset ”så att inte politikerna kommer ut”.
Sagt och gjort! Talkörer ackompanjerade av fina plakat hördes och syntes förhoppningsvis in till politikernas möte.
Eleverna tänker inte nöja sig med att bli klappade på huvudet av politikerna, som ”uppskattar engagemang”, men ändå tänker driva igenom sina ”anpassningar”. Inställningen är att faktiskt stoppa nedskärningarna.
Därför har det på Schillerska gymnasiet startats upp en grupp som planerar en skolstrejk till vecka 16, som börjar den 15 april, med ett stormöte som upptakt onsdag klockan 16.00, veckan dessförinnan.
Det är nu kampen börjar på riktigt, i att bygga en struktur av engagerade elever på skolan, som kan samordna fortsatta aktioner, samt sprida motståndet till andra drabbade skolor i Göteborg.
Det är dags att visa att vi inte låter pengarna styra. Det finns alternativ!
Elias Theodorsson
