Även i Sverige riskerar allt fler att hamna i skuldfällan. Redan nu är det många hushåll som har problem med stigande räntor och ökad skuldkvot (låneskulder i förhållande till disponibel inkomst).Och på tre år har hushållens krediter fördubblats. Samtidigt som allt fler inte längre kan betala av sina lån och hamnar hos kronofogden.
Hushållens skuldkvot ”överstiger nu den tidigare toppnivån som noterades i slutet av 1980-talet. Hushållens skulder är nu 1,4 gånger så stor som den disponibla inkomsten [inkomst efter skatt, barnbidrag o s v]. En lågkonjunktur eller finansiell kris skulle utlösa att tillgångarna faller i värde, medan skulderna består”, varnade Swedbank i januari i år.
Visserligen har hushållen i Sverige totalt sett betydligt större tillgångar än skulder, men tillgångarna är oftast låsta i pensionsfonder och pensionsförsäkringar (aktier), egnahem eller bostäder. Det är dock tillgångar som ”kan vara svåra att omsätta i likvida tillgångar, inte minst vid en lågkonjunktur och fastighetspriserna faller…” (Swedbank i januari 2007).
Enbart en begynnande kris på bostadsmarknaden – att bostadspriserna inte längre ökar – kan snabbt reducera de på papperet stora finansiella tillgångarna. Börjar dessutom börsen vända nedåt kommer det att göra ont värre för både de hushåll som sparat i aktier och de företag som lånat friskt med det stigande börsvärdet som enda säkerhet.
Men problemen med den ökade skuldsättningen märks redan och regeringens systemskifte på bostadsmarknaden medför att än fler riskerar att fastna i skuldfällan.
Regeringspolitiken – slopad fastighetsskatt, nedmonteringen av allmännyttan, o s v – eldar på kreditexpansionen och tenderar, åtminstone på kort sikt, att blåsa upp bubblan på bomarknaden. Precis på samma sätt som Bushs ”äga, inte hyra-kampanj” gav bränsle till bolånekrisen i USA.
Högerns systemskifte på bostadsmarknaden i kombination med bostadsbristen bidrar åtminstone på kort sikt till fortsatt stigande huspriser och tvingar än fler att låna dyrt, eftersom räntorna tenderar att stiga (Under de senaste tio åren har huspriserna ökat med 140 procent, BNP med 40 procent i reala termer och konsumentpriserna med 13 procent. En utveckling som naturligtvis inte bara kan fortsätta).
Sedan juni 2005 har Riksbanken höjt den s k reporäntan (styrräntan] med 2 procentenheter till 3,5 procent i dag – och nya höjningar är att vänta. Handelsbanken menar i sin senaste konjunkturprognos (daterad den 23 augusti) att reporäntan kommer att ligga på 5,5 procent om två år.
Bolåneräntorna ligger i snitt 1-2 procent över reporäntan.
”Den genomsnittliga utlåningsräntan till hushåll från bostadsinstitut har på ett år stigit med 1,05 procentenheter till 4,60 i juli. Det innebär att bolåneräntan stigit med 30 procent på ett år” (Dagens Industri den 27 augusti). Om nuvarande ökningstakt fortsätter kommer bolåneräntorna snart att ligga på omkring 7 procent.
Utförsäljningar av bostäder öppnar även dörren för en svensk ”subprime”-marknad. Bolag som BlueStep Bostadslån erbjuder redan lån i stor stil till ”alla”, men till högre ränta.
”Enligt en undersökning från Swedbank är det så mycket som 23 procent av hushållen som upplever att de har svårt att få inkomsterna att räcka till. Det är en ökning från 18 procent i höstas” (Svenska Dagbladet den 15 juni i år).
Redan nu börjar alltså exempelvis ökade ränteutgifter att tynga ner de hushåll som bland annat köpt sin första bostad under de senaste åren. Det statliga bolåneinstitutet SBAB räknar för närvarande med att uppemot 150 000 hushåll, främst i storstäderna, har problem med att klara av ränteutgifterna på sina köpta bostäder. Tyvärr kommer den siffran att öka, som en omedelbar följd av regeringens politik och öka drastiskt när bara skulderna finns kvar efter att luften också gått ur den uppblåsta bostads- och fastighetsbubblan i Sverige.
