En skogspolitik i (o)takt med tiden

2008-04-23 12:11:47




Ökad produktion, kalhyggen, nya trädslag och avverkning på tidigare skyddad mark är huvudinnehållet i regeringens skogsproposition En skogspolitik i takt med tiden. Att dess synsätt präglas av hur man på kortas möjliga tid skapar mest pengar syns tydligt då huvudmålet är ökad produktion av biomassa.

Skogspropositionen ligger helt i otakt med den senaste tidens diskussion om klimatförändringarna och behovet av att skydda de arter som ännu inte har utrotats. Ökningen av biomassan ska komma från allt från stubbar till barr. Gemensamt för alla regeringens förslag är att de drastiskt kommer att försämra den biologiska mångfalden.
Konkret rör det sig om skogsgödsling och utdikning, vilket leder till att övergödningen av sjöar och Ös-tersjön tar ytterligare fart. Stubbrytning som ett nytt sätt att öka produktionen av bioråvara, att plocka upp stubbarna ur backen, kan snabbt leda till att det tunna matjordslager som finns i marken eroderar bort. Ett redan nu använt sätt för att öka produktionen är plantering av främmande trädslag. Allt från sibirisk lärk- till Contortatall planteras. Contortatall växer väldigt snabbt, vilket gör den mer vindkänslig än vanlig tall. Det är även så att älgen ogärna äter den, vilket ökar viltskadorna på den ”vanliga” tallen. Skogar med stor biologisk mångfald har många fördelar, en är att de klarar av klimatförändringarna betydligt bättre än vad planterade monokulturer gör.
I stormen Gudruns spår kunde man tydligt se att den naturligt föryngrade blandskogen klarade sig bättre än den planterade. Den biologiska mångfalden gör också att djur och växter kommer att ha en bättre chans att anpassa sig till det nu sig snabbt förändrande klimatet. Som om inte detta vore nog vill regeringen starta en utredning om intensivskogsbruk, vilket skulle förvandla skogsområden till rena skogsåkrar fyllda av konstgödsel och bekämpningsmedel. I en sådan skog kan man glömma bär- och svampplockning och jakt, eftersom inga djur kommer att trivas där.

Motsatta mål

Skogspolitiken har sedan 1993 haft två tydliga mål; ett produktionsmål och ett miljömål. Det står i propositionen att dessa två ska vara jämställda, men så länge skogen styrs och planeras av kapitalister kommer de långsiktiga målen att stå tillbaka för skogsbolagens kortsiktiga vinster. Nu vill regeringen ändra på formuleringarna för att ta bort konflikten som finns mellan de båda:
”Produktionsmålet innebär att skogsmarken ska nyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den uthållig ger god avkastning. Miljömålet för skogsbruket innebär att skogsmarken naturgivna produktionsförmåga ska bevaras.”
Skillnaden är hårfin, det enda regeringen har för ögonen är det gröna guldet.

Storbolagen skyddas

Skogspolitiken har inte alltid varit särskilt lyckad. Den lilla skogsägaren har ofta uppfattat Skogsvårdsstyrelsen som en direkt fientlig myndighet medan storbolagens direkta miljöbrott i form av avverkning i impediment, avverkning utan tillstånd, inte ens har gått vidare till åtal. Men att, som regeringen nu vill, slopa kravet på miljöredovisning är helt fel väg att gå. Argumentet att det kostar storföretagen för mycket pengar håller verkligen inte. Vinsterna i bolagen räcker både till rapportering och verkliga satsningar för att skydda nyckelbiotoper.
I den utredning som ligger till grund för propositionen ville man ha med en skrivelse om att skogen ”ska bidra till medborgarnas välfärd” men man påstod att det var för vagt. Faktum är att en sådan skrivelse kan tolkas som om rikedomarna från skogen ska komma alla till del, vilket regeringen absolut är emot. Redan i det inledande stycket preciserar man vikten av den privata äganderätten, vilket redan har gjort att tidigare skyddad skog nu avverkas med hänvisning till att ägaren av skogen har rätt till sin skog.
Regeringen försöker framhålla att ökad skogsproduktion skulle minska växthuseffekten. Detta stämmer så länge träden står kvar på marken och växer, men när de avverkas går kolet ut i luften igen.
Vad värre är, är att regeringens förslag kan komma att öka utsläppen av det kol som idag är bundet i marken. Avverkning i områden med permafrost (tjäle) ökar upptiningstakten av marken. När marken tinar avges enorma mängder koldioxid och metangas.
Ett intakt skogsbälte runt de svenska fjällen kan förhindra upptiningen av marken med tiotals år, kanske i århundraden. Därför är förslagen om en översyn av den så kallade odlingsgränsen oroväckande. Att avverka skog så långt upp i fjällen kan aldrig vara försvarbart, då det tar flera hundra år för skogen att åter bli i det skick som den är i dag.
Att regeringen vill ge storföretagen grönt ljus för en ökad avverkningstakt kan kanske låta bra för en nu krisdrabbad industri.

Ny skogspolitik behövs

Dollarraset har redan inneburit uppsägningar i bland annat Örnsköldsvik och en sågverksdöd kan än en gång slå ut mycket viktiga arbetstillfällen i glesbygden. Att på kort sikt rädda industrin på bekostnad av skogens bärkraft är dock ingen lösning på det problemet. Det leder bara till att man på sikt skapar en ännu större kris för skogsnäringen, med sårbara monokulturer, utan vare sig gammelskog eller skogsorkidéer – eller högkvalitativt timmer.
För att få ett stopp på övergödning, giftspridning, avverkning i fjällen och massdöd av de arter som redan nu är utrotningshotade krävs det kamp för en annan skogspolitik.
En skogspolitik på skogens villkor är omöjlig så länge den hela tiden planeras ett kvartal framåt i tiden och för att ge maximal vinst åt skogsbolagen. Vad som krävs är ett omedelbart förstatligande av bolagsskogen, och en demokratisk planering av skogsbruket i stort.

Joel Eriksson

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!