I måndags (den 2 september) gjorde Alliansregeringen stort nummer av att man ämnar sänka skatten för pensionärerna med cirka en 100-lapp i månaden. Skattesänkningen beräknas kosta 2,5 miljarder kronor och ska jämföras med att regeringen gett företagen en gåva på 16 miljarder kronor i form av sänkt bolagsskatt.
Högerns 100-lapp är en futtig gest som inte på långt när kompenserar för sänkningen av pensionerna nästa år. Dessutom står det klart att regeringen inte vill göra något åt den växande skatteorättvisan mellan pension och lön.
Enligt en rapport som PRO (Pensionärernas Riksorganisation) beställt är Sverige det enda land som beskattar pensionärer mer än löntagare. I flera västländer betalar pensionärerna betydligt mindre i skatt än löntagare.
”Efter flera år av sjunkande pensioner är förhoppningarna inför kommande budget stora hos våra 900 000 medlemmar. För oss är skattefrågan central. Medelinkomsten för pensionärer är cirka 15 000 kronor i månaden och på den inkomsten betalar pensionären 340 kronor mer i skatt än en löntagare med motsvarande inkomst”, skrev fem av landets pensionärsorganisationer i ett öppet brev till finansminister Anders Borg i augusti i fjol.
Nästa år slår den så kallade bromsen till igen och sänker pensionen med mellan 200 till 400 kronor i månaden nästa år. (Bromsen är ett balanskrav som automatiskt slår till om avgifterna till pensionssystemet inte ser ut att klara framtida åtagande). Sedan 2010, och inberäknat 2014, har bromsen slagit igen tre gånger och sänkt pensionerna.
– En pensionär med 15 000 kronor i månaden får 400 kronor lägre pension i månaden. Hur regeringen tycker att den där 100-lappen ska kompensera för det förstår jag inte sa PRO:s ordförande Curt Persson i en kommentar till Metro i tisdags.
Den stora pensionsuppgörelsen 1994 (en överenskommelse mellan Socialdemokraterna och högerpartierna) skrotade det gamla ATP-systemets som gav både en grundtrygghet och en möjlighet att förutse hur stor eller liten pensionen skulle bli.
”I ATP-systemet kunde en person med 30 år i yrkeslivet räkna med en pension på cirka 60 procent av lönen (ett snitt av de 15 bästa inkomståren). Idag finns inga garantier alls och de flesta kommer inte att kunna nå sådana nivåer ens med en insats på 45 yrkesår”, skriver Joel Dahlberg i sin avslöjande och alltid lika aktuella bok Pensionsbluffen – tryggheten som gick upp i rök.
Utgångspunkten i det nya pensionssystemet var att det skulle vara kopplat till hur ekonomi och sysselsättning utvecklades.
Vidare infördes en premiepension som tvingade alla blivande pensionärer till att bli fondsparare och aktiespekulanter.
”Premiepensionen har inte alls bidragit till att höja vår pensioner, det är istället tvärtom. De enda som hittills tjänat på reformen är finansbranschen. Och då ligger det riktigt feta åren för bankerna fortfarande framför dem” (Pensionsbluffen – tryggheten som gick upp i rök).
I sitt sommartal i augusti signalerade S-ledaren Stefan Löfven att han ämnade öppna diskussioner med Alliansen om att skrota premiepensionssystemet.
Men det är inte bara det dyra fiaskot med premiepensionerna som ska skrotas. Hela pensionssystemet behöver göras om från grunden – pensionsuppgörelsen från 1994 måste skrotas. För att detta ska vara möjligt krävs ett uppror från pensionärsorganisationer och fackföreningar mot högerpolitiken, både den som Alliansen företräder och den socialdemokratiska varianten.
RS/Offensiv säger:
- Omedelbar höjning av pensionerna.
- Stoppa straffbeskattningen av pensionärerna
- Riv upp pensionsuppgörelsen från 1994 – en grundpension som det går att leva på
- Nej till höjd pensionsålder
