I presidentvalets första omgång röstade omkring två miljoner arbetare och unga på antikapitalistiska kandidater som Olivier Besancenot (LCR) och Arlette Laguiller (LO). Det visar på motståndet mot den kapitalistiska politiken som inte har någonting annat att erbjuda än arbetslöshet, avskedanden, fattigdom och misär.
Trots pressen att rösta ”taktiskt” på Ségolène Royal, är dessa två miljoner röster ett uttryck för att många arbetare och unga varken vill ha Sarkozys ultra-nyliberala politik eller Royals önskan att lotsa landet genom nyliberala åtgärder.
Till vänster om PS var det bara LCR som gjorde ett bra resultat med 4,08 procent av rösterna (cirka 1.5 miljoner röster) vilket också gjorde LCR till det ledande partiet till vänster om PS. LCR gjorde ett bra val, särskilt i arbetarklasstäder och i storstädernas större distrikt, där de fick mellan fem och tio procent.
Ta chansen – nu!
Att intresset för Besancenots kampanj och att antalet närvarande vid hans möten fördubblats sedan 2002, visar tillsammans med det goda valresultatet att det finns potential för ett nytt kämpande arbetarparti.Under valkampanjen betonade LCR inte behovet av att bygga ett sådant parti, som skulle ha kunnat mobilisera kampvilliga arbetare och unga och förbereda dem att ta strid, oavsett vilken regering som kom till makten.
Redan på valnatten skyndade sig Besancenot och Laguiller att gå ut med rekommendationer om att rösta på Royal (eller mot Sarkozy) i andra omgången. Men man underlät att samtidigt förklara hur kapitalistisk politik kan bekämpas eller hur tusentals arbetare kan organisera sig och ta de första stegen mot ett nytt massparti, som skulle möjliggöra en kollektiv diskussion kring strategi, krav och mer generellt kring hur ett gemensamt alternativ till kapitalismen kan formuleras.
Att det ännu inte finns något parti som skulle kunna stå till arbetares och ungas tjänst, beror på att man missat de chanser som getts under senare år.
För socialism
I framtiden kommer arbetare och unga vara tvungna att skapa det instrumentet själva, ett nytt parti kapabelt att leda framgångsrika strider mot kapitalistiska politiker som Sarkozy, såväl som för nödvändiga krav som ”minimilön 1 500 euro efter skatt” och ”arbete åt alla”.Ett arbetarparti behöver ett genuint program som på allvar utmanar kapitalisternas ekonomiska och politiska makt och som arbetar i riktning mot uppbyggandet av ett nytt samhälle: det socialistiska.
Gauche Révolutionnaire kommer att bidra till att bygga ett sådant parti och kommer att ställa sig bakom varje initiativ som går i den riktningen.
Gauche Révolutionnaire
